Noteringar från miljökonferens i Motala den 27 oktober 2001
Sören Norrby, Projektledare "Båtlivet och miljön"
En god miljö är en förutsättning för båtliv. Ca 2 miljoner svenskar ägnar sig åt båtliv. Ca 1 miljon båtar inklusive småbåtar (ekor och kanoter). 40-50 miljarders värde i båt- och småbåtshamninvesteringar. Båtlivet skapar ca 10 000 helårsarbeten merendels i utsatta regioner. På 70-talet subventionerades varvsnäringen med 30 miljarder som gick till byggande av båtar som direkt las i malpåse! 700 miljoner per år tas in i drivmedelsskatter från småbåtslivet. Handelsbalansen förbättras med 1-2 miljarder per år av båtlivet. Miljöpärmen var dyr att ta fram; någon uppdatering är ej aktuell. Ändringar får meddelas andra vägar; t ex i Båtliv.
Nu aktuella frågor: Östersjöstrategin Miljöanpassade produkter Avgaser och buller Beväxningsskydd Allemansrätt
Östersjöstrategin är ett regelverk framtaget med tung sjöfart i åtanke. Att tillämpa samma regelverk för småbåtar fungerar inte och ger dålig kostnadseffektivitet.
Måns Lindell, limnolog, Vätternvårdsförbundet Stationerad på länsstyrelsen i Jönköping. Jobbar halvtid åt Vätternvårdsförbundet.
Vättern
har väldigt litet tillrinningsområde med mestadels små tillflöden. 3 större
tillflöden Vättern är 120 meter djup. Under vattnet ytterligare 120 meter fyllt med sediment i form av sandsten. Sjön tippar åt söder med 1 mm per år. Gatorna i Jönköping kommer att översvämmas.
Speciellt med Vättern: Stor sjöyta - litet tillrinningsområde Nedfallet har stor betydelse Låg produktion Låg näringshalt Lång omsättningstid
0,3 promille av sjöns vattenvolym tas ut som dricksvatten per år. Totalt 13 uttagsställen. Relativt konstant vattenstånd; varierar mellan 88,0 till 88,9 meter.
Växt- och djurliv: Många arter av växtplankton men liten biomassa Även djurplanktonbeståndet artrikt Artrikt bottendjursbestånd. Syremättnad på 120 meters djup. 33 fiskarter
Data: Sjöarea 1856 km2 Tillrinningsområde 4506 km2 Medeldjup 40 meter Maxdjup 128 meter Siktdjup år 2000 mer än 10 meter; sämre på 80-talet
Sedan reningsverk för samhällen runt Vättern tillkommit på 70-talet sjönk dessa utsläpp till några få procent av tidigare utsläpp näringsmässigt sett. När föroreningarna var stora fanns mera fisk i sjön.
1957 bildades Vätternvårdsförbundet; mycket tidigt jämfört med förbund för andra vatten. Från 1970 infördes långsiktiga övervakningsprogram. Därav finns goda data bakåt att jämföra utvecklingen emot. Till skillnad från vattenvårdsförbund finns även vattenförbund. Dessa senare är recipientföreningar
Bottenfärger ej besvärande problem. Besökande kustbaserade giftbottenmålade båtar har avgett större delen av gifterna när de kommer till Vättern och är där kort tid. 170 registrerade vrak i Vättern. Plastmuggar ett problem för fiskarena när de tar upp sina nät med hjälp av en rulle.
Kvävetillförsel: Regn 40 % Jordbruk 35 % Tätorter 15 % Skog, övrigt 10 %
Metalltillförsel mäts: Nederbörd 39 % Tillflöden 31 % Gruvavfall 14 % (Ammunition 1 %)
Dumpad ammunition finns på 5 platser men är ur miljösynpunkt inget stort problem.
Nu nya stränga EU-krav på maximal dioxinhalt i fisk. 1987 och 1991 låg dioxinhalterna i röding precis på den nya EU-gränsen. Sannolikt är dioxinhalterna lägre idag. Det finns över 200 dioxintyper varav DDT räknas som en.
Sverige är idag indelat i 15 hydrologiska vattentillrinningsområden, varav Vätterområdet är ett.
Det finns 22 yrkesfiskare i Vättern varav 5 är helt beroende av fisket.
Mer information kan fås på www.vattern.org där rikligt med fakta finns återgivna.
Christer Johansson, Östgötastiftelsen
Östgötastiftelsen är en ideell förening med landstinget, de 13 kommunerna i Östergötland samt ett antal föreningar, däribland ÖBF, som medlemmar. Stiftelsen (som det i juridisk mening inte är) har som ändamål att värna om naturen i Östergötland och göra naturupplevelser tillgängliga. Stiftelsen har inga anställda frånsett en kanslist som landstinget ställer till förfogande.
Viktigare verksamheter: Sju stugbyar Vandringsleder Uthyrning av toa- och duschvagnar, tält mm till idrottstävlingar (IP skogen) Skärgårdsrenhållning
För samtliga ovanstående verksamheter sköter kommunerna driften enligt avtal.
Stiftelsen ger stöd till inventeringar av växt- och djurliv och äldre kultur. Bland nu pågående projekt kan nämnas en inventering av kulturlämningar i skogen. Skogsvårdsstyrelsen är huvudman och samarbete sker med arbetsförmedlingarna. Andra exempel är stöd till naturrum och skyltar vid sevärdheter, bland annat Kärna mosse.
Totalt finns det 50 sopmajor av vilka 17 står i de statliga naturreservaten och dessa senare major betalar länsstyrelsen för. Finansiering sker till större delen genom specialdestinerade bidrag.
Landstingets stöd till skärgårdsrenhållningen 350 000 Länsstyrelsens stöd till skärgårdsrenhållningen 90 000 Sponsring av sopmajor 21 000
I år har en upprustning, främst ommålning, av sopmajorna påbörjats. Sören Norrby påpekade att medel för detta kan sökas från EU Mål2Öarna, som inte utnyttjas fullt ut. Det påpekades vidare att sopmajorna kan vara lämpliga platser för informationsskyltar om t ex allemansrätt.
Ett nytt projekt är att engagera skolornas årskurser 3 och 4. Till alla elever i tredje årskursen utdelas boken "Se Östergötland". Klasser i fjärde årskursen erbjuds utflykter till låg kostnad med övernattning i stugbyarna.
Anders Wissler, Sjöfartsverket
Verket är omorganiserat sedan ett år tillbaka. Nu 3 huvudområden: Produktion (sjökort, leder, fyrar mm) Sjöfartsinspektion Sjöfart och samhälle (3,5 man)
Östersjöstrategin trädde i kraft 2000-07-01. Föreskriver krav på att kunna lämna olje-, toa- och sopavfall i hamnar. Helt anpassad för att lösa storsjöfartens problem. Varken olja eller dumpning av sopor till sjöss är något problem för småbåtar.
Ett EG-direktiv, som träder i kraft 2002-10-01, föreskriver krav på avfallshantering i hamnar för fritidsbåtar. Kraven återfinns i Sjöfartsverkets författningssamling SJÖFS 2001:13. Denna återfinns på sjöfartsverkets hemsida. Sök under "Om sjöfartsverket". Anders Wissler har fått i uppgift att tolka dessa direktiv för småbåtshamnar. Arbetet ska leda till att ge ut en "handbok" över vad som gäller. Flera tolkningsfrågor; vad är en "fritidsbåthamn", "som normalt anlöper hamnen", "den som tar ut avgift ansvarar för avfallshantering", "fastighetsägarens ansvar i övriga fall", "gemensamma anordningar för flera hamnar", bland annat. För små hamnar som ej har fullständig avfallshantering ställs ändå krav på avfallshanteringsplan. Anders Wissler vill ha synpunkter på vad som bör finnas med i handboken.
Med en inventering som SBU har hjälpt till med bedöms att 150-200 sugstationer behövs i Sverige. Men med en strikt tolkning av direktivet behövs 10 gånger så många.
Det upplystes om att LMBK har slutat med sina gästplatser på grund av krav på omfattande administration pga. av Schengen-avtalet. Det påpekades att alltför strikta krav på avfallshantering kan leda till att ännu fler gästplatser i klubbhamnar försvinner.
Det påpekades vidare att ihopsugning av tankar kan ske om avluftningen har för liten area och att möjligen vatten kan sugas in via toaletten om inte pumpen utgör ett stopp. Sören Norrby ansåg att i båtar utan septiktank är en bärbar tank den bästa lösningen. Vidare meddelade han att båttoaletter är i praktiken att anse som nödtoaletter eftersom en majoritet (70 %) av alla toabesök görs i land.
Bottenfärger
Efter krav från kemikalieinspektionen startade sjöfartsverket för tre år sedan upp verksamhet om bottenfärger. Prov på giftfria färger har nu pågått i 2 år. Utvärdering sker nu och rapport väntas till årsskiftet. Testet har utförts så att 30 cm breda remsor har målats med olika färger på drygt 20-talet båtar i olika kustlandsdelar. Fabrikaten har ej offentligtgjorts utan färgerna har enbart kodnummer. Ändskeppen på båtarna ingår ej i provmålningen då det skiljer mycket mellan olika båttyper. Båtarna tillhör vanliga fritidsbåtsägare och som fått föra noggrann logg över båtens användning. Utvärderingen tillgår bland annat så att avskrapad beväxning inom en viss yta vägs. Anders Wissler kunde redan nu avslöja att 2 färger gett bra resultat; i klass med International Cruiser Superior, på ostkusten. Resultatet kommer att läggas ut på sjöfartsverkets hemsida.
På fråga om målade plattor som flera båtklubbar fått för utplacering i vatten upplystes om att detta är ett projekt av Stockholms Universitet för att utröna tidpunkten för havstulpanens vidhäftning. Upplystes om att havstulpaner dör efter några dagar om båten ligger i sötvatten. Men har kalkskal redan bildats sitter dessa naturligtvis kvar.
På fråga om giftiga bottenfärger avsedda för västkusten får användas på ostkusten konstaterades att rättsläget ej är prövat. På burkarna står "Godkänd för användning i ..." och detta kanske skulle kunna tas som intäkt för rättsliga åtgärder.
Hemsida för sjöfartsverket: www.sjofartsverket.se
Lars Gezelius, länsstyrelsen i Östergötland
Ca 40-tal personer på miljösidan. Två avdelningar; en sysslar med industritillsyn, den andra med naturfrågor. För den senare har man fått mycket mera pengar nu än tidigare och kan nu köpa in bland annat urskog för att bilda nya naturreservat.
På 1970-talet infördes de första fågelskyddsområdena. Var omstritt då men nu är det större acceptans. 1991, 18 år efter införandet av skyddsområden, gjordes en inventering av fågelbeståndet. Inventering görs mest i ytterskärgården.
1997 gjordes en ny inventering och man fann då 7468 häckande par. Av dem fanns gråtrut 1956, fiskmås 1254, skarv 776. Ejder är ej medtagen pga. den tidiga häckningen. Rödlistade arter är svärta, roskarl, skedand, skräntärna, tobisgrissla och silltrut.
Silltrut har minskat mycket kraftigt (-90 %) och den minskar på hela ostkusten. Grågäss har ökat med hela 806 %. Nu tillåts skyddsjakt redan i juli på grågäss.
Vid andra inventeringar har man funnit 20 par häckande havsörnar och 8-10 par häckande berguvar.
Skarven skyddas av EU-direktiv.
Småskrak och svärta behöver längst skyddstid; ända in i september
Ca 2 % av skärgårdsöarnas yta skyddad. Ca 1000 öar av totalt 6000 är skyddade. Ett nytt skyddsförslag ökar på den nu skyddade ytan med 2 % men ger ökat skydd för många fler arter.
Ej lätt att utvärdera effekten av skyddade områden. De skyddade öarna utgör i allmänhet de bästa biotoperna för häckning.
100 meters skyddsavstånd sätts alltid ut för att skapa skydd åt övriga håll än intill en farled där avståndet kan bli mindre. I 6-8 fall per år påtalas överträdelse av skyddsområdesbestämmelser. Polisanmälan leder till 20 dagsböter (strafföreläggande av åklagare).
Miljöbalken tillåter att uppgifter som tidigare var offentlig handling, t ex en förteckning över lokaler för en orkidetyp, att de ej lämnas ut längre.
Båtfolk är generellt väl medvetna om skyddsområdesbestämmelserna. Kajakpaddlare, som kan besöka mindre och mot sjö mer oskyddade öar, är en ny grupp att hantera.
Har man upptäckt ett bo på en ö och fåglarna lämnar boet bör man snarast lämna ön. Vid starkt solsken kan man lämpligen täcka äggen med något, t ex mossa, så att äggen inte överhettas. Det bidrar också till att äggen inte syns så väl för trutar och dylikt.
I Sommen behöver fiskgjusen skydd.
En räkning av antalet sälar vid Sandsänkan och St. Anna gav 1981 24 sälar, 1982 25, 1999 157, 2000 107 och 2001 132 stycken. Ska tolkas försiktigt då sälen rör sig över stora områden. Sörmlandskusten ingår i växelområdet.
Det är en ambition att revidera fågelskyddsområdena vart tionde år.
Populationen av skarvar tycks ha planat ut sedan 1995 men det var det året prickning av ägg tilläts. I Vättern mer än 400 häckningar i år. En snabb ökning från 1995 med 15 häckningar. Det är en ambition att skydda Fjuk och Sandön från skarv.
Mer information finns att hämta på länsstyrelsens hemsida; www.e.lst.se.
Övrigt
Behovet av spolplattor har kommit i ett annat läge nu med nya bottenfärger. Platta med sedimenterande brunn tidigare.
Hårda bottenfärger som håller 5-10 år kan komma. Tillsats av selektiva ämnen som gör att t ex havstulpanen ej fäster. Även specialdesignade bakterier kan komma att nyttjas.
Enligt Sören Norrby är avgasproblematiken det stora problemet. Dumpning av avfall i sjön löst för 20 år sedan i vårt fall. Toaavfallsfrågor för småbåtar är inget stort problem varför åtgärder kan göras i ordnade och väl underbyggda former. Avgasproblematiken, där tvåtaktsmotorer är den största föroreningskällan, kan snabbast åtgärdas med alkylatbensin kombinerat med biologiskt nedbrytbara oljor. Denna kombination är helt överlägsen för tvåtaktsmotorer. En god olja kan minska bränsleförbrukningen med upp till 5 %. Det kan medföra att det kan löna sig med biologiskt nedbrytbar olja trots att den är dyrare än mineralolja. I Sommen har båtklubbarna utövat påtryckning på mackägarna runt sjön och fått dem att sluta sälja mineralolja för tvåtaktsmotorer. Sören Norrby rekommenderade att klubbarna ska ha god kontakt med kommunen i miljöfrågor.
En artikel i "Ny Teknik" betitlad "Giftfria båtbottenfärger fungerar inte" delades ut vid mötet.
Vid snabbpennan: ON |