|
Svenska Båtunionens och Stiftelsen Håll Sverige Rents årliga konferens 10-11 mars 2001
Båtlivet och miljön
En sammanställning av Cissi Hindersson och Linda Mårtensson 2001-03-26
Sammanfattning av Svenska Båtunionens och Stiftelsen Håll Sverige rent årliga konferens, Båtlivet och miljön.
Plats: Båtmässan Allt för sjön, Stockholmsmässan i Älvsjö. Datum: 10-11:e mars 2001 Program, se bilaga 1, 2, 3
Båtlivet och miljön
Konferensen öppnas av Harald Mårtensson, SBU:s Miljökommitté, som hälsar alla välkomna och ser det mycket positivt att så många olika representanter är närvarande. Harald poängterar också den positiva viljan till en bättre miljö som är mycket stor ute bland de båtintresserade samt att alla strävar åt samma håll vilket gör det roligare och lättare att jobba för dessa viktiga frågor.
Fritidsbåtar och miljö, Jan-Olof Selén
Därefter tar Jan-Olof Selén, t f generaldirektör för Sjöfartsverket över och talar om fritidsbåtar och miljö ur deras vinkel och vad Sjöfartsverket vill vara med och arbeta för. Jan-Olof Selén redogör för Sjöfartsverkets uppdragsuppgift åt regeringen. Att jobba för öppna och säkra sjövägar och säkra fartyg. Sjöfartsverket har ett sektorsansvar och att vara ett föredöme på miljöområdet. Man tar ut avgifter för rederier, ser till att fartyg utrustas med katalytisk avgasrening. Man vill från Sjöfartsverket engagera flera och även ägna sig åt frågor för fritidsbåtar och fisket. Sjöfartsverket kommer att fortsätta att ge ut sjökort samt se till att fyrar och märken finns i farlederna. Ryktet om att somliga fyrar ska släckas avvisas. Inga fyrar planeras att släckas.
Vidare talar Jan-Olof Selén om svårigheterna med fritidsbåtfrågorna till skillnad mot handelsfartygen eftersom man inkräktar i det privata hemmet. Genom att visa modellen "Sjölådan" redovisar han alla de inblandade parterna och hur de samverkar. Nyckelordet för Sjöfartsverket är samarbete och han hoppas att det kommer att fungera bättre i framtiden. Sjöfartsverkets mål är att vara vägledande i framtiden.
Framtidsutsikter
Sjöfartsverkets klara framtidsutsikter är att: - Fortsätta ge ut och göra båtkorten - Bevandra nya vägar, tekniker från andra länder - Se efter farlederna, fortsätta med märken och fyrar - Ta fram ett miljöprogram för fritidsbåtar tillsammans med båtunionen - Göra en bred undersökning av båtlivet och båtbeståndet.
Anders Wissler fortsätter här och visar upp resultaten från båtbottensfärgprojektet han har medverkat i. Han visar upp bilder på bottnar som målats i olika slags färger och man kan tydligt se var det har fastnat växter och inte. Man kan se att vattenlinjen är hårt utsatt speciellt av havstulpanen. Målet är att hitta en färg som är både miljövänlig och båtvänlig. Undersökningen fortlöper under året.
Jan-Olof Selén tar upp ett antal att-satser som Sjöfartsverket strävar mot, dessa är:
- Hamnen ska bedöma sina behov, inte Sjöfartsverket - Man ska genom samarbete utöka serviceanläggningarna ute i landet så att man har en jämn fördelning i kustområdena. - Man ska ha kvar den service som finns i dagsläget och sköta den. - Tidsskalan måste ligga lågt så att alla förstår och man måste nå ut genom broschyrer, handböcker så att gemene man begriper - Man inte ska införa förbud mot toatömning till sjöss förrän man har byggt upp ett tillräckligt stort nät av tömningsstationer iland.
Ett problem som uppstått är de nya EU- kraven ang. detta med överdäckstömning. Detta måste man lösa eftersom tekniken för toatankstömning över däck inte finns i alla nya båtar som finns på marknaden samt att teknik i gamla båtar i dagsläget måste bytas ut.
Till sist beklagade Jan-Olof Selén artikeln i senaste numret av Båtliv som inte alls speglade det samarbete som idag finns mellan Sjöfartsverket och båtunionen. Lassi Fordell förklarar att det är SBU:s miljökommitté som representerar Unionen i miljöfrågorna, samt förespråkar fortsatt samarbete med Sjöfartsverket. Selén tycker att nu går vi framåt och glömmer allt gammalt som varit.
Frågestunden öppnas med att Kjell Thorgren tar upp frågan ang. farligt avfall. Man ser att avgifterna för hämtningen av dessa avfall kostar alldeles för mycket för båtklubbarna och tycker att man borde ha avgiftsfria hämtningar. Ingvar Bingman från Stiftelsen Håll Sverige Rent svarar och redogör att frågan är av kommunal art och att han ska föra den vidare. Sören Norrby informerar om att Naturvårdsverket jobbar på en handbok för farligt avfall.
Vidare tas problemet av de nya vindkraftsparkerna upp av Rolf Helgesson. Han undrar hur dessa kommer att märkas ut både till sjöss och på sjökorten. Sjöfartsverket tar åt sig frågan och jobbar vidare på den.
Andra sakfrågor som kommer upp är om man för fritidsbåtarnas företrädare kan hitta former som är enklare så att man slipper vara jolle till Sjöfartsverket.
Man tar också upp tankfråga igen och undrar vad som gäller för samma båt i olika länder. Samt om det avgörs av kundens krav eller EU:s. Sjöfartsverket svarar att detta är på utredning och att det kommer så småningom ett förbud mot tanktömning till sjöss, men att man först måste bygga upp en tillräckligt bra infrastruktur av tömningsmöjligheter som tidigare nämnts.
Anders Hultberg undrar om det är så att man som privatperson inte får transportera ett kilo farligt avfall utan tillstånd från Länsstyrelsen. Man ifrågasätter detta och frågan förs vidare.
Björn Lagerkvist informerar i slutet av frågestunden om att av den totala försäljningen av motorer idag säljer ca 50% Tvåtaktsmotorer och 50% Fyrtaktsmotorer. Av dessa uppfyller ca 60% EU:s miljökrav ang. utsläppen.
Sören Norrby sammanfattar genom att betona samverkan och dess vikt och att det är konsumenterna, d v s båtägarna som styr marknaden för Sjöfartsverket. En idé som kom upp var om inte båtlivet skulle ha en representant i Sjöfartsverkets styrelse.
Miljöbästa Båtförbund 2000
Sören Norrby fortsätter sedan med att läsa upp motiveringen för priset till Miljöbästa Båtförbund 2000 från Håll Sverige rent och Svenska Båtunionen, se bilaga 4. Priset går i år till Östergötlands båtförbund. Jan-Olov Selén överlämnar priset till ÖBFs representerat Kjell Boström.
Lena Kautsky, Hur påverkar vi det marina livet längs våra kuster?
Fortsättningen står Lena Kautsky, professor Stockholms universitet för. Lena Kautskys föredrag behandlar hur vi påverkar det marina båtlivet längs våra kuster samt havstulpan 2001, forskning i samarbete med båtlivet.
Lena Kautsky börjar med information i stort där hon nämner att Östersjövattnets omloppstid är ca 25-30 år och gör en tydlig och enkel jämförelse med att hälla färg i ett badkar och ta tiden för den att försvinna helt igen från badkarsvattnet med samma tillflöde som Östersjön har. Hon tar även upp salthaltens betydelse för Östersjön och visar en karta där olika zoner finns inritade med de olika halterna från västkustens 25-30‰ till bottenvikens 3‰. Kautsky fortsätter att informera om antalet ryggradslösa djur på västkusten, 1500 till antalet, jämfört med bottenvikens 145 st. och att dessa bastår i huvudsak av kräftdjur, sjöborrar och krabbor. På detta vis växer en klar bild fram om hur Östersjöns tillstånd ser ut och att miljön är känslig för förändringar i form av t ex utsläpp. Hon talar om salthaltsstress och visar på att alla djur i Östersjön har salthaltsstress.
Vidare kommer hon in på en av sina favoriter, nämligen blåstången och dess betydelse och utbreddhet i Östersjön. Vi får ta del av en utredning om blåstångens utbreddhet ända från 40 -talet då Mats Waern noggrant studerade tången och dess utbreddhet på olika platser. Eftersom arbetet var mycket detaljerat har man i senare tid kunnat identifiera samma plats och kunnat få fram mycket bra resultat på hur blåstången fungerar och hur den har utvecklats t ex om den har ökat eller minskat i antal och storlek. Lena Kautsky fortsätter att tala om blåstången och vi får ta del av hennes envisa studier av denna märkliga växt. Hon visar hur dess livscykel är och att den är mycket komplicerad och tidskrävande. Vi får reda på att den förökar sig i början av sommaren och bara två gånger per månad, vid fullmåne och nymåne. Själva befruktningen sker på kvällen då det är lugnt och stilla i vattnet.
Ett tydligt problem som antagligen bidrar till blåstångens minskning är båtars uppladdning av batterier då de ligger i vikar på kvällen och kör på tomgång och släpper ut avgaser samt alla de nymålade båtarna som på vår och försommarkvällar anlägger i naturhamnar, vikar och läcker ut giftiga ämnen.
Efter Lena Kautskys föredrag fortsatte Lennart om havstulpanerna och dess förmåga att sätta sig på båtarna. Han har lett ett forskningsteam som genom egna metoder och mätinstrument har lyckats ta fram en ny idé som i framtiden kan komma att ersätta behovet av giftig bottenfärg, åtminstone i Östersjön. Nämligen att tvätta av havstulpanerna efter dess settlingsperiod. Noggranna studier och experiment har lett fram till att om man tar bort havstulpanerna direkt efter dess settlingsperiod så kommer de inte tillbaka till båten. man ser mycket positivt på dessa studier och dess resultat och SBU tar del av resultatet och fortsätter att driva arbetet. Ingvar Bingman, Miljösamarbete om båtliv i Sverige och internationellt.
Under följande halvtimme tar Ingvar Bingman, ordförande i Stiftelsen Håll Sverige Rent, över och redogör miljösamarbetet om båtliv i Sverige och internationellt. Ingvar Bingman representerar även Naturvårdsverket där han sitter som projektledare.
Han inleder med att presentera sig och sin bakgrund hur han 1993 var med och omstartade Stiftelsen Håll Sverige Rent som legat i träda sedan 70 -talet. Hur han tillsammans med Sören Norrby som varit den drivande motorn i samarbetet mellan Stiftelsen Håll Sverige Rent och SBU arbetat fram en miljöpärm till båtklubbarna som man än idag använder sig av Grundförutsättningarna i denna är: rent vatten, fiskevatten, naturen runtomkring och allemansrätten.
Ingvar Bingman tar upp framtidens frågor där den viktigaste är att stoppa den stora kemikaliespridningen som båtlivet idag utgör. Med kemikaliespridning menar han färger, färgrester, drivmedelsrester, plastrester vid lagning och tillverkning av båtar. Idag finns en stor brist på kunskap om hur man hanterar sina rester och det måste man sätta stopp för. Information måste ut på alla plan och det är viktigt att man når ut även till barn och ungdomar, exempel på informationsblad från kemikalieinspektionen se bilaga 5. Bingman tar också upp vikten av den mänskliga kontakten, att den är viktigast.
Vidare tar Bingman upp att man måste blåsa liv i miljöarbetet igen och att arbetet bör ske på lokal nivå. Han hoppas att man genom båtfolket, som visar stor kunskap inom miljö och teknik ska lyckas påverka fler och få en s.k. "ringar på vatteneffekt". Han säger även att de på Stiftelsen Håll Sverige Rent kommer i framtiden att vara avsevärt mycket mera aktiva i miljöarbetet.
Andra frågor förutom att stoppa kemikaliespridning är toatankstömningsfrågan. Att informera om den stora belastningen som blir intill land och på grunda vatten då toatankar töms där. Man kommer även ta upp energianvändningen ombord och hur man kan utnyttja miljöenliga energikällor ombord till den alltmer komplicerade och ökade teknikanvändningen. Ett mål är att presentera Sverige som ett föregångsland av nyttjandet av miljövänliga energikällor till sjöss.
Märkningen "Blå Flagg", är ett miljöcertifikat som stränder, hamnar, sjöar och sjönära strandanläggningar kan få. Stiftelsen Håll Sverige Rent är ansvariga för Blå Flagg. Just nu finns 57 medlemmar. Det är på förslag att även båtklubbar ska kunna bli medlemmar i Blå Flagg. Det är också på förslag att enskilda HSR-medlemmar ska kunna söka Blå Flagg. SBU:s interna miljökonferens
Harald Mårtensson hälsar alla välkomna.
Efter det tar Sören Norrby över och han börjar att ta upp aktuella frågor.
1. Hur hanterar vi toalettavfall? Genom bra toaletter iland.
2. Hur snabbt kan vi avskaffa de gamla tvåtaktsmotorerna? Hur bevisar vi att det är en bra investering att inskaffa en ny fyrtaktsmotor istället för den gamla tvåtaktsmotorn?
3. Hur handskas vi med problemet bottenfärg och tvättning av båtbotten?
4. Interna arbeten, - utveckla efter tidens förändringar - farligt avfallshanteringen?
5. Allemansrätten
Efter detta fortsätter Lassi Fordell att informera om miljökommitténs arbete att nå ut till gemene man. Man har delat in landet i fyra regioner och varje region har möten med klubbarna och diskuterar tillsammans de svårigheter som finns i dess miljöarbeten. Ett möte har redan ägt rum i Örebro och det var mycket lyckat. Nästa möte kommer att ske den 21:e april i Umeå.
Sedan fortsätter Lassi att informera om att WWF, Världsnaturfonden har hört av sig till SBU:s miljökommitté och vill samarbeta med dem. Stolta och glada berättar miljökommittén att det är så många som vill samarbeta med dem och att de numera anses vara seriöst arbetande för en bättre båtmiljö.
Man redovisar att man samarbetar med NBC, Nordiska båtrådet och att detta kommer att leda till en del av ett Östersjöarbete. Samarbetar gör även miljökommittén med KBT, Keep Baltic Tidy och EBA, European Boat Association. Man har blivit erbjuden en plats i KBT och det har man redan tackat ja till. Även två platser i HELCOM, Helsingforskommissionen har erbjudits varav en utgörs av Lassi Fordell. Denna kontakt och samarbete anser SBU:s miljökommitté vara en av de viktigaste platserna man kan ha och är mycket glada för att ha tilldelats två platser.
Redovisning av varje förbunds miljöarbete.
Efter dessa positiva besked redovisar varje förbund sitt miljöarbete under året. Först ut är Blekinge båtförbund.
Blekinge Båtförbund Man har tagit fram en gemensam struktur med ett kontaktnät och kommer sedan att utveckla detta och samla klubbarna kommunvis. Inventering av nya toatömningsplatser har gjorts och Karlskrona ska få toatömningsstation. Borgqvist och Rydman sitter med i Förbundsstyrelsen.
Dalarna Turbulens i styrelsen så något större engagemang har inte varit. Klubbarna verkar i alla fall vara på G. Miljöombudet sitter som representant i styrelsen.
Gotland Har samarbete med Miljö och Hälsa. Man har gått igenom alla Gotlands hamnar och gjort en toatömningsinventering. Idag har förbundet 5 klubbar men det finns på Gotland minst tio till med annan inriktning. Man har utrett behovet av toatömningen och kommit fram till att västra delen av ön gör i huvudsak dagsturer medan östra sidans båtliv har toaletter iland.
Gästrikland Man har här god kontakt med Länsstyrelsen och projektet Jungfrukusten. Inventering av toatömningsstationer har gjorts och Gävle ska få en, men vart är ännu inte bestämt. Finns i Hudiksvall och Söderhamn redan. Man har 4 st. miljöombud ifrån klubbarna, men man försöker ta kontakt med klubbarna.
Hälsingland 18 st. klubbar och varje klubb har ett miljöombud. Miljöarbetet ute hos klubbarna fungerar ganska bra. Man har flera toatömningsstationer på G.
Mälaren 48 st. klubbar och ca hälften har miljöombud. Resten är småklubbar. Viktigt att ha toatömningsstationer här p g a vattentäkt. Finns idag 2 st. sopstationer en i Västerås och en i Sundbyholm. Tänkbara platser för toatömningsstationer är Köping, Björkö, Arboga och Strängnäs. Man håller i dagsläget på och bygger ny gästhamn i Västerås där även ett båtklubbarnas hus planeras.
Saltsjön - Mälaren Man har koncentrerat sig på mässan och allt kring den. Man har bedrivit utbildning av miljöombud och dessa har en given plats i styrelsen. Man har miljöstudiecirklar och förbundsråd. Samarbete med motorförbundssällskapet och segelsällskapet finns. Inventeringen av toatömningsstationer ger: 16 st. befintliga och det ska fördubblas. Var meddelas av Kjell Thorngren så snart som möjligt till Sören Norrby. Man har i förbundet tittat en del på Ålands flytande stationer av toatömningar och funderar om detta är alternativ även i Sverige. Efter detta tas en diskussion upp angående drivmedel och att åtgången av drivmedel blir större än tidigare eftersom bränslet har sämre energitäthet. Man nämner siffror från 7 till 15% lägre energitäthet. Vidare talar förbundet om deras nuvarande samarbetspartner som bl. a är båtliv, service, affärer, och bensinstationer ute i området. Man pratar även om hur viktigt det är med samarbetet med skärgårdsidkarna.
Småland Bertil Wiberg börjar med att ta upp problemen skarv, säl och fiske som man arbetar tillsammans med Länsstyrelsen för att lösa. Hittills har man fått igenom tillåten skyddsjakt på Skarv. Han berättar att han erbjudit klubbarna hjälp med deras miljöarbeten. Förbundet har tagit fram en lista på toatömningsstationer och lämnat den till Sören Norrby. Man visar upp den nya broschyren som gjorts mellan de tre kommunerna runt Sommen och varje förbund får var sin broschyr. Vidare berättar Bertil Wiberg om den lyckade miljökonferensen förra hösten och att en diskussion angående vattenkvaliteten i Sommen startats samt att man håller på att ta fler prover.
(Harald Gör oss uppmärksamma på SBU:s hemsida, som också har en länk till; www.environ.se)
Sörmlandskusten Förbundet informerar att antalet klubbar är 24 st. och att man har 15 st. miljöombud. Man har i förbundet beslutat att man i fortsättningen ska vara med på klubbarnas årsmöten och på så vis se vad för frågor som man i förbundet ska arbeta med. Ett mål är att klubbarna ska ha en väl fungerande miljöstation och i framtiden även kunna miljöcertifiera sin båtklubb. Idag har man ett samarbete med Länsstyrelsen angående fågelskyddsområden som Björnskär. Vänern Väst Dalslands kanal
Förbundet redovisar att ca 2/3 av båtklubbarna har miljöombud. Man planerar att bygga upp ett väl fungerande nätverk mellan klubbarna och förbundet. Ett annat mål är att göra en uppryckning av miljöarbetet och göra en inventering runt Vänern på vad för service som finns i hamnarna. Idag har man ett samarbete med kommunen, Vänernland turism på land och till sjöss. Kanalen har många toaletter iland och man har tagit fram fakta från leverantören av toastationerna för att få rätt antal. idag finns toatömningsmöjligheter i Vänersborg, Åmål, Grums, Karlstad, Sjötorp, Mariestad, Lidköping, Kristinehamn och i Spiken. Förbundet planerar att göra en inventering av samtliga båthamnar angående toalettskötsel och miljöstationer.
Värmland Förbundet har gjort en enkätundersökning där man gjort en inventering av befintlig toautrustning och hur den används. Man har även jobbat med den som miljökommittén skickade, se bilaga 6. Idag väntar man på kommunernas direktiv. En vattenplan har tagits fram. Man har kotakt med kommunerna i länet om att starta något som kallas projekt Vänerstrand. Syftet är att återställa stränderna runt om Vänern och hålla dem i gott skick. Man säljer bl. a. vassklippare till klubbarna.
Västkusten Båtförbundet har 1800 båtar vilket är en stor del mot de 7500 som finns totalt i SBU. Man har jobbat mycket med den av SBU utskickade enkäten, se bilaga 6. Under året har man jobbat med skeppsmaskfrågan och ett projekt har resulterat i att den bottenfärg som fungerat bäst mot skeppsmask innehåller 35% koppar, de andra färgerna fungerar sämre. Projektet har varit mycket omfattande och tagit mycket tid.
Östergötland Man har gjort en toatömningsinventering och i klubbarna pågår ett arbete att ta fram förslag på nya platser för fler toatömningsstationer. Idag finns de i Valdemarsvik, Göta Kanal och Fyrudden. Den viktigaste frågan är den totala miljön. Man diskuterar miljöstationer, hur de ser ut och fungerar idag och hur dess framtid ser ut.
Redovisning av grupparbetena.
Uppgifterna bifogas i bilaga 7.
Resultat
Grupp 1 Man har tittat på några båtar i den större klassen och tre av dessa hade tömning av toatank över däck och under däck. (De båtar man tittade på var Tristan 315, Sea Ray 240, Saga 26, 27 och 29 samt Hunter 320 och ELAN 332.) De amerikanska båtarna hade överdäckstömning som tillval. De hade även krav på gråvattensutsläpp och ligger därmed före Sverige i utvecklingen. Angående sopsortering så hade endast en båt sortering utombords och de mindre båtarna hade varken sopsortering eller toatankstömning ovan däck. Förbundsrepresentanterna fick ett positivt bemötande till skillnad från i fjol. Grupp 2 Här frågade man ca 25 personer och fick fram följande resultat. a) 1) trevlig skärgård, rent vatten 2) hålla nere bullret.
b) De tillfrågade är inte villiga att betala mer för miljövänligare drivmedel, de tycker snarare att det borde vara billigare.
Liten debatt och man sammanfattar det hela med att denna fråga nog kommer bli stor under det kommande året och man nämner skattesänkning.
c) I Stockholms skärgård kan man tyvärr ofta stöta på överfulla containers och detta är ett problem som beror på neddragningen av hämtningen. Vidare fortsätter diskussionen om man ska ta avgifter beroende på vikten av soporna, om man ska sätta lås på båtklubbarnas containers eller om det då blir stående sopor bredvid. Sammanfattningsvis fungerar båtklubbarnas sophantering mycket bra men det är turister och andra besökare som inte har tillräckligt med tömningsmöjligheter vilket leder till missbruk av båtklubbarnas.
Grupp 3
Resultatet skiljer sig lite men i stort är tillbehörsmarknaden mycket medvetna om förändringarna som kommer att ske i framtiden och deras utbud kommer naturligtvis att följa dessa. Man ser redan att t ex Hjertmans har tagit fram principskisser i sin katalog om hur man byter sin gamla lösning till tömning ovan däck. Marknaden kommer också att erbjuda kunderna ombyggnadspaket som ska vara enkla att installera. Diskussion startas och Sören slänger ut frågan om man tror att allmänheten känner till de dimensioner av slangar man kan använda sig av så att de passar med stationerna iland. Svaret är från alla att det tror man att man känner till, men man känner nog inte till att det är en ISO standard, utan bara att det fungerar. Efter detta följer en glykoldiskussion om hur man återanvänder den och att vid koncentrationer är farlig att släppa ut, men vid en spädning till 50/50 inte längre klassas som miljöfarlig.
Grupp 4 Här kan man sammanfatta att de som ska fungera som informatörer tyvärr inte själva vet vad som står i deras material och att ingen visste direkt var det fanns, om det fanns toatömningsstationer i deras region. Slutsatsen är att monterfolket måste vara mer informerade och att informationen måste vara tydligare. Man hänvisar till gästhamnsguiden. Ett bra förslag som nämndes var Östergötlands karta över service och där så skulle man ha med även tömningsstationer. Då skulle man ha en enkel och tydlig karta och varje region skulle ha en liknande karta över sin region.
Grupp 5 Det var svårt att få fram ett enhetligt svar angående den tekniska utvecklingen av utomhusmotorer. Varje fabrikat har sin egen speciella uppfattning och policy inför framtiden. Man kan i alla fall säga att utvecklingen ligger steget före kraven vilket är mycket bra. Några svar från de olika tillverkarna var följande: en tillverkare ersätter successivt sina tvåtaktare med fyrtaktare medan en annan kommer att fortsätta med små tvåtaktförgasarmotorer eftersom de är enkla, billiga, lätta och harmlösa. En diskussion startas om trenden att vilja ha en större motor än vad man behöver samt hur man ska styra utvecklingen av att skrota sina gamla tvåtaktsmotorer och köpa nya fyrtaktsmotorer som är bättre ur miljösynpunkt. Man kommer ner på skruv och mutternivå och diskuterar framtagning av en steglös ställbar propeller som skulle vara mycket effektiv och på så vis minska miljöbelastningen.
Lassi Fordell tar vid och talar om att förändringar i styrelsen är på gång. Han kommer att sluta som ordförande och Harald Mårtensson kommer att ta över den rollen, vilket Lassi ser mycket positivt på. Det officiella överlämnandet kommer att ske senare . Han kommer att finnas kvar i kommittén då Harald frågat honom om han inte kunde vara hans mentor, vilket han är mycket smickrad över och ställer gärna upp på. Lassi Fordell tackar för sig och önskar Harald Mårtensson varmt lycka till. Miljökommittén tackar Lassi Fordell för hans arbete i kommittén med en stor applåd och en varm sittdyna.
Sedan fortsätter miljökonferensen och Björn Lagerkvist tar vid.
Björn Lagerqvist från BFR (Båtbranschens Riksförbund)
Björn Lagerqvist från BFR (Båtbranschens Riksförbund) berättar att det kommer införas ett totalförbud för tömning av båttoaletter, men att det innan förbudet träder i kraft måste finnas en väl fungerande infrastruktur av tömningsstationer uppbyggd runt om i landet. Bör också sägas att utsläppet av kväve/fosfor från båttoaletter bara är en bråkdel av allt kväve/fosfor som kommer från jordbruk, skogsbruk och industri. Förbud mot båttömning i våra insjöar är desto viktigare. Där utgör de ett större hot. Beträffande buller till sjöss och till havs så är det upp till varje motortillverkare att se till att ljudnivån inte överskrider gränsen. Här kommer miljöcertificering inom den närmaste framtiden (ISO 14509). Det nämns också planer av en referensbank på typbåtar med bullervärden redovisade.
Rolf Helgesson, vindkraften och båtlivet.
Rolf Helgesson vill tacka för sig och lämnar sin plats i miljökommittén. Innan han gör det redovisar han sitt långa arbete inom miljökommittén angående vindkraft och båtliv:
Det har skrivits många rapporter om vindkraften som energikälla under de senaste decenniet, ett antal adresser visas upp där man kan finna mycket information om dagens vindkraft. Några av dessa är www.miljo.regeringen.se där man kan hitta SoU 1999-75 och Naturvårdsverkets Rapport 5139, www.environ.se.
Vindkraft som energikälla till havs har varit på förslag. Fördelarna med vindkraften är att den är en ren och förnyelsebar energikälla. Nackdelarna är att den är en färskvara och går inte att spara, att den ställer krav på kompletterande energikällor, avger buller, skuggor och reflexer. Vidare kan den orsaka elektromagnetiska störningar samt stör landskapsbilden. Ekonomiskt är det en dyr energikälla. Idag utgörs Sveriges elproduktion till 140 Twh och av den 0.5 % av vindkraft.
Då man ska placera ut vindkraftverk måste man ta hänsyn till vindkarteringen, naturskyddsområden, sjöfarten, fisket, fritidsverksamhet och turismen.
Idag vill man satsa på vindkraftverk i fjällområden, längs kuster, i skärgård och till havs.
(Den nya tekniken är storleken, ABB Windformer och HVDC Light kraftöverföring.)
Man har planer på att bygga 500 vindkraftverk runt om i Östersjön, varav 150 st. på Gotland. Var de olika vindkraftverken ska ligga visas på en karta. Denna karta finns också utlagd på nätet. Gå in och titta på Länsstyrelsen för varje enskilt län, adress www.(länsbokstav).lsd.se Diskussioner på slutet av miljökonferensen.
Återanvändning av glykolblandning i olja bör nyttjas mer. Det går bra att använda en nylonstrumpa för att sila oljan. Ett kompendie delas ut ang. smörjmedel och drivmedel till samtliga ombud.
Sören Norrby gör en kort sammanfattning av miljökonferensen 10 och 11 mars 2001:
- ett miljöombud på varje klubb bör finnas. - nyhetsbrev på nätet kan skickas till klubbmiljöombudet direkt - 25 procent av SBU:s medlemmar finns i våra inlandssjöar. - Alkylatbensin är ej helt problemfritt. Det kan bli problem vid övergången till denna bensin. - Resultatet från den miljöenkät som skickats ut om båttoalettutsläpp kommer i nästa nyhetsbrev. - Man måste börja rusta upp toaletter och sopstationer på öar och i de olika hamnarna. Många är 25- 30 år gamla nu. Kommunen bör handha dessa.
En utvärdering, se bilaga 8 lämnas ut till samtliga deltagare. Harald tackar alla för deras medverkan och miljökonferensen avslutas med en gemensam lunch.
|