Rapport från Miljökonferens 12-13 mars 2005

 

Vid Svenska Båtunionens (SBU) och Håll Sverige Rent (HSR) årliga

miljökonferens deltog Björn Axelsson från Östergötlands Båtförbund (ÖBF)

 

Konferensen började med en öppen del där miljöminister Lena Sommestad var

inbjuden att göra ett anförande med sin syn på båtlivet. Miljöministern inledde

med orden ”Båtlivet är en del av naturvården”. Hon skickade flera budskap till

oss båtägare, bl.a. att vi måste börja att tanka alkylatbensin annars krävs ny

lagstiftning. Det finns även starka krafter för att upphäva strandskyddet och

detta är negativt för oss båtägare. Hon vill ha stöd i frågan från oss båtägare

och de organisationer vi tillhör genom att vi uttrycker vår mening. Lena

Sommestad är väl medveten om diskussionerna kring bottenfärgerna. Att

återgå till de gamla färgtyperna är inte aktuellt. Hon tog också upp krisen för

Östersjön och en allt sjukare havsmiljö. Situationen är värre än vad flertalet

anat och det krävs gemensamma krafttag från flera länder. Stor bov i dramat är

övergödningen, men en ljusning är att nästan alla länder runt vårt innanhav

numera ingår i EU. Det kan hjälpa till att effektivare åtgärder borde bli enklare att driva igenom.

 

På eftermiddagen presenterade Lotta Rolandsson det 3-åriga Interreg III B

projektet Baltic SeaBreeze. Detta leds av HSR och SBU deltar som partner i

projektet. Övergripande syfte med projektet är att minska den marina

föroreningen och pågår från januari 2005 och fram till december 2007. Inom

projektet har SBU åtagit sig att det ska genomföras 15 ”Ren och Säker Hamn”

konferenser per år under projektets treårsperiod.

 

Konferensen fortsatte med grupparbete där vi indelades i fyra grupper.

 

Grupp 1 tittade på om man ska kunna genomföra ”Ren och Säker Hamn” på

kvällstid med ett mindre antal klubbar än de som genomfördes under 2004.

Gruppens förslag var att;

 

- genomföra dessa konferenser på lördagar och ha ett program som engagerar

- säkerhet

- ansvar/försäkringsfrågor

- juridik

- sjöräddning

- väder

Gruppen framlade även att det är problem med att få personer att ställa upp på

konferenser och därför var det mycket viktigt att det är intressanta program.

 

Grupp 2 läste ett koncept för kommunal tillsyn av hamnar. Detta koncept har

arbetats fram av ”Miljösamverkan västra Götaland”. Gruppen kom fram till att

konceptet var bra och att Miljökommittén (MIK) i SBU distribuerar detta koncept till Båtförbunden och Kommunförbundet, med en hemställan om att de gör detta koncept till ”rikslikare”. Gruppen diskuterade även kostnader för

hanteringen av farligt avfall. Det framkom åter att kostnaderna är olika

beroende på i vilken kommun man bor i. Ett argument från MIK var att prata

med kommunerna om att man redan har betalat avgifter för hantering av avfall

och bör därför inte betala dessa en gång till.

 

Grupp 3 diskuterade möjligheter till torrsättning under båtsäsongen med avsikt

på bottenbeväxning. De Båtförbund som var representerade i gruppen var

eniga om att de flesta har möjligheter att torrsätta båtar under säsongen. Det

diskuterades även hur torrsättning genomförs i klubbarna, det var allt från egen

vagn, egen kran, inhyrd kran samt slamkrypare. Det förekommer inte i så stor

utsträckning att man torrsätter under säsong för att göra en bottentvätt av båtar.

Vidare framkom det att det inte finns så många båtklubbar som har spolplatta.

Ett Båtförbund gav synpunkter på att sublift (slamkrypare) kan vara ett mycket

bra alternativ till egen kran eller inhyrd kran. Det behövs bara ca 150 sjö- och

torrsättningar per år för att få ekonomi i att köpa en sublift (slamkrypare), istället för att anlita en inhyrd kran.

Det är även en säkerhetsfråga då dessa är mycket säkrare än kran och vagn samt att det går snabbare.

 

Grupp 4 fick i uppgift att diskutera den miljöpärm som finns ute hos

miljöombuden i Båtförbund och klubbar. Ska den vara i pappersform, digital på CD eller på SBU.s hemsida?

Gruppen kom fram till att det bästa sättet var att den ska ligga på SBU.s

hemsida för enkel uppdatering och eventuell nerladdning. Grunden till detta var

att den enskilde medlemmen på ett enkelt sätt ska kunna ta hjälp av

miljöpärmen. Miljöombuden ska via ett nyhetsbrev få veta att en uppdatering

skett några önskade en traditionell pärm..

 

Vid pennan

 

Björn Axelsson

Östergötlands Båtförbund

 

Redovisning grupparbeten på miljökonferensen               050312-050313

 

Fråga 1

Inom projektet Baltic SeaBreeze har SBU åtagit sig att det ska genomföras 15st Ren och Säker Hamn konferenser per år under projektets treårsperiod.

Tidigare har konferenserna oftast genomförts på en lördag med 15 – 30 deltagare några gånger ännu fler. Hur ser ni på möjligheten att genomföra konferenser med klubbarna inom en kommun, på kvällstid ca 3 timmar. Går det att få deltagande från kommunens miljöansvariga?

Ge synpunkter på konferensprogrammet.

Ange hur du i ditt förbund kan planera för dessa konferenser

  1. Redovisning av fråga 1, grupp 1

·      Konferenserna bör läggas på lördagar.

·      Allmänt; problem att samla folk. Bra att ha många lokala träffar.

·      Programpunkt som engagerar:

    • säkerhet (inkl el)
    • Ansvar – försäkring – CR
    • Juridik
    • Sjöräddning – kustbevakning
    • Väder

Kommentarer från övriga grupper:

- Om innehållet bantas ner kan kvällsträffar vara lämpliga. Många förbund kan själva hålla i utbildningen, andra behöver hjälp. Framtagning av kurspaket skulle underlätta.

 

                      Fråga 2

Kommunal tillsyn av hamnar, studera utlämnat material från det koncept som Miljösamverkan Västra Götaland tagit fram och kommentera innehållet.

Har ni någon erfarenhet av att kommunen har gjort tillsyn i någon hamn?

  1. Redovisning av fråga 2, grupp 2
    • Grundkonceptet är ok. MiK verkar för att SBU distribuerar materialet till förbunden. Kommunförbundet ska kontaktas för att utveckla konceptet till rikslike.
    • Avgifter för miljöfarligt avfall – olika i alla kommuner nu.

Kommentarer från övriga grupper:

 

Fråga 3

Vilka möjligheter finns det inom ert Förbund till torrsättning under säsong,
med Slamkrypare / annan sjösättningsvagn eller egen kran.
I vilken omfattning används dessa möjligheter för bottentvätt?

Hur många klubbar / hamnar har spolplattor? Erfarenheter från dessa?

  1. Redovisning av fråga 3, grupp 3

 

 

Bottenvikens BF,

•Begränsad tvätt pga ringa påväxt

•Upptagning sker i huvudsak med egen vagn kran finns

•11 klubbar

•Inga spolplattor

 

Värmlands BF

•Begränsad tvätt pga ringa påväxt

•Upptagning varierar kran och vagnar

•26 klubbar

•En spolplatta finns inom BF

 

Östergötlands BF

•Problem med påväxt i skärgården, ringa påväxt i sjöarna

•Upptagning varierar, kran och vagnar

•47 klubbar

•Ingen spolplatta inom BF

 

SMBF

•Problem med påväxt i skärgården, ringa påväxt i sjöarna

•Upptagning varierar kran och vagnar

•296 klubbar

•Spolplattor finns inom BF (15)

•- Göra rent filter, avgifter till kommuner

•Smidig hantering med slamkrypare olycksrisk minskar

 

Mälarens BF

•Problem med påväxt (sörja)

•Upptagning varierar kran och vagnar

•39 klubbar

•Ingen spolplatta inom BF

Torrsättningsmöjligheter finns i hela landet under säsong

Slamkrypare har en godtagbar ekonomi, snabb hantering av båtar, olycksrisken minskar betydligt

Behov finns inte i hela landet att torrsätta under säsong

Kan man under sommartid få fram frivilliga inom klubben att torrsätta under säsong för bottentvätt?

Kostnadsaspekten? Spolplattor

 

Kommentarer från övriga grupper:

- Enkät till klubbarna om hur torrsättning och tvättning under säsong fungerar.

 

                      Fråga 4

När vår nya ”Miljöpärm” är färdig. Hur lanserar vi den på bästa sätt?

Ska den vara i pappersform, digital på CD eller hemsida.

Vilken hjälp behöver ni förbunden för att nå ut till era klubbar och eventuellt andra lämpliga mottagare?

 

  1. Redovisning av fråga 4
    • Lanseras via internet
    • Slutanvändare: enskild medlem via miljöombud.
    • Använd lite bilder, så det blir lätt att ladda ner.
    • Lättillgängligt.

Kommentarer från övriga grupper:

-       Vi vill ha miljöpärmen kvar. Den ska uppdateras, info i pappersform måste finnas kvar. Informationsväg: SBU-förbund-klubb

        

        Diskussion under redovisning:

Miljöpärmen bör finnas kvar i pappersform men båtförbunden/båtklubbarna kan själva se till att skriva ut information när den uppdaterats. Man ska kunna se på hemsidan när den är senast uppdaterad och om det är större förändringar/nyheter så ska SBU/Mik skicka ut information om detta.