|
Rapport från unionsrådet 11-12 nov 2000 (familjemedlemskapsgruppen)
Vid båtriksdagen i Malmö år 1999 beslöts att familjemedlemskap skulle införas från år 2001. Efter tidigare förslag från bl a ÖBF att ha ett enkelt och rakt system med en avgift per tidning beslöts följande vid rådet:
Regler för avgifter till SBU
Familjemedlem: Alla individer vilka bor på samma adress är en familj Alla i familjen ska finnas registrerade med namn i klubben Rapport om antalet vuxna och juniorer (tom 18 år) per den 31/12 ska lämnas Familj erlägger en avgift (31/26 kronor; enkel-/dubbelanslutning) Ett exemplar av tidningen Båtliv per familj
Ungdomsmedlem: Enskild junior max 18 år (i praktiken tillämpligt för ungdom vars föräldrar ej är medlemmar) Ungdomsavgift 10 kronor Ett ex av Båtliv
Enskild medlem: Alla övriga En avgift (31/26 kronor) Ett ex av Båtliv
Rösträtt
Samtliga medlemmar inklusive familjemedlemmar ska ingå i röstlängdsunderlaget för rösträtt inom SBU. Familjemedlemskapet har kunnat införas utan att ändra SBU:s stadgar. Formellt är det bara differentierade avgifter som införts. Det fanns egentligen även tidigare genom den speciella ungdomsavgiften. Att redovisa så många medlemmar som möjligt vill man göra för att få stort statsbidrag. Men att införa medlemmar utan rösträtt skulle kunna strida mot stadgarna. Dessutom skulle det kunna uppfattas som bluffmedlemmar om inte alla hade rösträtt. Visst motstånd fanns mot att alla i en familj skulle ha rösträtt och det framfördes förslag om att bara huvudmannen i en familj skulle tas upp i rösträttsunderlaget. Men i stort blir röstfördelningen procentuellt lika mellan förbunden som tidigare med det antagna beslutet.
Klubborganisation
Varje klubb beslutar helt självständigt om klubbens medlemsformer, avgifts- och rösträttsregler samt valbarhet. Differentierad rösträtt är laglig och förekommer så att t ex bara de som har båt i klubbens hamn får rösta i hamndriftsfrågor. Och i ett sådant fall är det logiskt att ha en röst per båt, dvs bara huvudmannen i en familj har rösträtt. Likaså kan ej myndiga ungdomars rösträtt begränsas till ungdomsverksamheten i klubben. Men har en klubb infört familjemedlemskap, som ingalunda är något tvång, så vore det konstigt att utesluta hustru och i varje fall myndiga barn från rösträtt inom klubben i allmänna frågor. Klubbarna kan ha ett brett spektrum av rösträttsregler. Men uppåt till SBU bör en enkel och lätt hanterbar regel gälla, vilket nu beslutats.
Rapporter
Rapport till förbundet om antalet medlemmar (inga namn) per den 31/12.
Rapport till förbundet om funktionärer efter föreningens årsmöte. Tips: Skriv ”vakant” på obesatta poster. Annars står tidigare namn kvar.
Rapport till SBU om tidningsmottagare (namn och adress) vid ändringar. För varje klubb kan nu en avstämning ske mellan antalet tidningar och antalet erlagda avgifter.
FRISAM
Ett samarbetsorgan för främjandeorganisationer med bl a SBU, SXK och Friluftsfrämjandet har bildats. Hittills har statsbidrag till dessa organisationer utdelats via Riksidrottsförbundet (RF) trots att dessa organisationer ej ingår i RF. I fortsättningen ska bidrag ges direkt från berört departement. Bidrag baseras på antal medlemmar och andel ungdomar. Det statliga bidraget till SBU för år 1999 var 748 tusen kronor. Om antalet medlemmar med familjemedlemskap växer till 200 000 från nuvarande ca 140 000 ökar bidraget väsentligt. Därför är det angeläget att rapportera även familjemedlemmar till SBU om klubben tillämpar familjemedlemskap. För klubben uppstår ingen extra kostnad för detta förfarande.
Dataprogram
Klubbprogram för medlemsregisterhantering finns nu men ska ändras för familjemedlemskap. Programmet kräver MS Windows och Access och distribueras på diskett. Öppen kod som kan ändras av klubben om kunskap finns. Överföring direkt till SBU om tidningsmottagare kan göras. En hanteringskostnad på 100-200 kronor kommer att tas ut. Ändringen för familjemedlemskap beräknas vara klar vid årsskiftet. Efter provdrift kan distribution påbörjas en bit in på 2001. En central utbildning för någon i förbunden planeras som stöd till klubbarna.
. Olycksfallförsäkring
Den av RF tillhandahållna försäkringen för dubbelanslutna klubbar omfattar endast funktionärer. Dubbelanslutna klubbar med ungdomsverksamhet bör överväga att teckna en tilläggsförsäkring för sina medlemmar. Alla medlemmar i föreningen måste anmälas. Försäkringen kostar 4 kronor per medlem och gäller för personskador inom klubbhamnsområde samt i av klubben anordnade aktiviteter. Många skolbarn är nu ej längre försäkrade av kommunen på sin fritid. Försäkringen tecknas hos FOLKSAM.
Tillägg efter styrelsemöte inom ÖBF 17 november 2000
ÖBF har beslutat att tillämpa samma principer som SBU för avgifter och rösträtt från kommande årsskifte med tillägget att ÖBF inte tar ut någon avgift för ungdomsmedlemmar utöver avgiften till SBU.
Olof Nirs
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Grupparbete från unionsråd 11 - 12 november år 2000
Rapport från grupparbete "tidningen Båtliv/IT" Undertecknad och Anders Faresjö var uttagna att representera Östergötlands båtförbund i gruppen för tidningen Båtliv och IT-verksamhet. Mötet började med att Lasse Bengtsson från SBU informerade om tidning Båtlivs policy mm. Han berättade också om vilka förutsättningar som fanns samt hur tidningen finansieras. Att annonsörerna är viktiga kunder för tidningen är inte svårt att förstå. Även chefredaktören Lars-Åke Reeden informerade om hur hans arbete på redaktionen var uppbyggd. En ny medarbetare Erik Bohlin har rekryteras till tidningen. Erik ska ha hand om SBU sidorna och insändarspalterna "Mistluren". Sidorna kommer också att utökas. Diskuterades hur vi på förbunden skulle kunna göra tidningen bättre. Redaktionen hade även önskemål på att samtliga båtförbund ska utse en informatör. Informatören ska kunna ge Erik information vad som händer i förbunden och komma med förslag på saker som han ska skriv i tidningen. Östergötlands båtförbund hade också ett förslag på att den lokala informatören skulle kunna göra enklare reportage från anslutna båtklubbar som ska kunna presenteras i tidningen. Tidningen som även presenteras på en hemsida ska få en enklare adress www.batliv.com varvid den kommer att vara enklare att söka efter. Erik Bohlin kan ven nås på e-mail erik.bohlin@swpnet.se.
Patrik Lindqvist dataansvarig på SBU:s kansli informerade om datorer, IT och SBU:s hemsida mm. Patrik informerade om ett nytt medlemsregisterprogram för båtklubbar anslutna till SBU. Sören Haraldsson konstruktör av ett båtmedlemsregister visade upp och informerade om hur man kan använda det. Ett av hans register används redan av ett båtförbund. Registret bygger på Access dataprogram och håller reda på allt som en båtklubb kan tänka sig såsom utskick av medlemsavgifter, vilken båt typ medlemmen har mm. Det är också lätt att se vilken funktion den enskilde medlemmen har samt att det är lätt att ändra uppgifter i programmet. Registret har tagits fram speciellt för båtklubbar anslutna till förbund och SBU. Ännu kan inte dessa register integreras. Sören väntar bara på en beställning från SBU så kommer den saken också att ordnas. Patrik informerade om att man innan årsskiftet skulle prova programmet för några enstaka lokala båtklubbar innan programmet lanseras. Kostnaden för programmet för en lokal klubb skulle endast vara ca 100:- vad det kostar att distribuera programmet, d.v.s. kostnader för porto och diskett. Däremot kostar programmet för förbunden omkring 2.500:-.
Av Alexander Johansson
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Miljögruppens
arbete vid Unionsrådet 11-12 nov. 2000. Genomförande i samråd med svenskt båtliv. Samt
en kort information om SjV. test av giftfria bottenfärger. Sören Norrby gick igenom hur SBU nu kommer att agera, efter
den tydliga signal från myndigheterna, om att de vill ha ett konstruktivt
samarbete med båtorganisationerna. Om det gensvar som miljöenkäten fått och hur
förbundsrapporterna ska arbetas fram. och ge underlag för det fortsatta
arbetet.
Skeppsmask
2000 Sten Ekholm Västkustens BF, och
Det kommer separata rapporter från dessa projekt senare.
De fem uppgifterna för grupparbetet var: 1 Gör en översiktlig bedömning av hur övernattningsbara fritidsbåtar är utrustade med toaletter och hur dessa används. Diskutera intresset hos båtägare och klubbar att medverka till att komplettera med däcksförskruvning för tanktömning över däck i båtar som har hålltank utan denna möjlighet.
Ett första utkast, som är en sammanfattningar gruppernas förslag, till Miljöpolicy från SBU, lyder:
Baserat på
HELCOM och andra, nu och framtida gällande regelverk - Skall
SBU:s miljöarbete ske i samverkan med SSD och berörda myndigheter - Målet är att implementera regelverket i en flexibel tidplan och på en samhälls- och kostnadseffektiv bas
- Samverkan skall syfta till att genom åtgärderna öka båtlivets motivation att underhålla regelverket och dess krav
SBU vill följa regelboken, men skall vara medförfattare! (egen kommentar/HM)
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Gruppernas enskilda svar följer som bilagor (avskrivet från handskrivna OH-blad) Svar från grupp 1 (skärgård) bil 1
Fråga 1 Avgiftsfritt,
stimulans, se enkät
Fråga 2 Naturhamnar : se Finska modellen Utöka antalet Skärgårdsmajor finns Stockholms skärgård t o m Östergötlands skärgård, Småland tunt Blekinge, bygg ut enl. ovan Klubbholmar: lika ovan Gästhamnar, serviceställen: Skall vara kompletta inkl. toatömning, kommunala anslutningar mm Hemmahamn: Krav sopmaja och toa
Fråga 3 Kommunalt ansvar för byggande och drift, Täthet inom rekreationsområdet Se också “Sörens lista“ Fler i mellan skärgården (Sth.)
Fråga 4 Mer information – bättre vatten Ej förbud Öppet vatten, OK (under gång)
Fråga 5 Båt
med toalett ska ha tank Gamla anläggningar kompletteras snarast Sopmajor
och toasugar ska vara i skick som lockar Anläggningarna ska vara samhällsfinansierade (bidrar till sysselsättningen i skärgården)
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Svar från grupp 2 (öppen kust) bil 2
Fråga 1 - ca 1 milj. flytetyg - 2% försäkringsvärde ≥ 150 kkr –> min. 20 000 övernattningsbara (lokal undersökning västkust) –> max 100 000 övernattningsbara antag 5-10 % Porta Potti, resterande båtar med pumptoalett alt inkl hålltank (fördelning 50/50) Pris på tank + tömning ca 10. kkr X 45 000 båtar = 450 milj. SEK Pris på tömning ca 5 kkr X 45 000 båtar = 225 000 milj. SEK - lågt utnyttjande ( toabesök i hamn 75-80%) - obekvämt att utnyttja ombord- jämförelsevis - risk för stopp medför restriktivt användande SBU medverkan till utveckling av std-kit och upphandling i större antal för att få ner priset och minska risk för felmontering
Fråga 2 Antag att det finns 500 hamntoaletter och att 50 % behöver upprustning med ca 50 % av nybyggnadsvärdet (1 milj. SEK) –> 500 X 50/100 X ,5 = 125 milj. investering Antag 1 500 bajamajor och att 1/3 behöver driftsbidrag årligen Driftskostnad 15 000 / år (Kungälv / Sten) 1 500/3 X 15 kkr = 5 milj SEK / år.
Fråga 3 Mobila lösningar för att sprida tömningsinsatsen över hela veckan (utan ombordbesättning) -Utbyggnad
av hamnarnas eget avlopp -OBS urin / kväve största boven men kanske lättast att samla utan extra spol. -Finansiering av kommunen med samarbete regering LIP / EU / andra fonder
Fråga 4 Inga förbud – men upplysning ger motiverade aktörer Turordning: -
Kanal- och inlandsvaten / friskvattentäkt - ? - ? (kanske krav från grannländerna om samverkan) - Västkust- och andra strömmande vatten.
Fråga 5 - Landbaserade toainstallationer
i huvudsak är mer kostnadseffektiva än ombord / toatöm - Finansiering i samverkan med kommun -I princip är alla båtägare betalande på fasta bostadsorter och service- kravet vid båtresa är utbytbart mot det som lokalbet. i hemmakommunen - Komplettera med starka stimulanser för ombyggnad i båt (egenfinnansieras) - Vi gemensamt ( SBU / SjV) vet för lite – ett gemensamt ansvar att finna svar och göra bra inventeringar som förstärker motivationen hos båtägaren / -nyttjaren -
Studera Finland ex.vis. kolla teknik och logostik -Teknikupphandling / -upphandling för mera kompakta / kostnadseffektiva lösningar -Ny stor marknad i Norden
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Svar från grupp 3 (inlandsvatten) bil 3
Fråga 1
a Mindre båtar har Porta Potti I dagtursbåtar är behovet av toalett liten. Används kortare tider Max 1-2 h.
b Större båtar i större sjöar har oftast fast installation
Användning nu: c Porta Potti töms iland i utslagsvask Fast installation pumpas i sjön
d Intresset för ombyggnad till tömning över däck ökar. Slutdatum ger skjuts. Mottagningsmöjlighet nödvändigt innan ombyggnad sker. Alternativ till ombyggnad –> Porta Potti
Fråga 2 a Gästhamn: Full service inkl. sugstation (gäller större gästh.) b Naturhamn: Projekt Vänerstrand har rådfrågat båtklubbar i n. Vänern. Behovet klarlagt och ska verkställas. I Dalsland har Kanadensisk metod för iordningställande av toastation helt enligt det biologiska kretsloppet byggts. Kostnad 25 000:- / anläggning. EU-bidrag har delvis täckt projektets kostnader. Tillsynsmän kollar att anläggningen sköts och att turister sköter sig c Hemmahamn: Sopmaja, miljöstation, toa
Fråga 3 Finansiering – Behov. 1 Behovsinventering verkställs i de olika båtföbunden 2 Prioritering görs, med utgångspunkt från a frekvens av båtar mm i området b tillgång på kommunalt avlopp c angelägna områden: 1 insjövatten, 2 skärgårdsområden, 3 inre vatten 3 Konkreta platser platser utpekas i BF:s område Finansiering: De platser som prioriterats enligt punkt 2 :a-c finansieras av kommunen (med support av Sj.V, som vet vilka platser som bör prioriteras. Kommunen står för: a inköp av utrustning b installation c anslutnings avg. Båtklubb står för: Underhåll, drift, tillsyn OBS Avgiftsfri användning
Kommentarer under fråga 3: Dalarna: Sugstationer ej nödvändiga i området. Tillgång till utslagsvaskar för Porta Potti viktig Mälaren: Sugstation bör finnas i alla större gästhamnar. Finns nu i Västerås och snart i Köping. Hjälmaren: Finns i Örebro. Fler byggs när förbud träder i kraft. Vänern: Fåtal sugstationer. Finns i Sjötorp, Kolstad, Kristinehamn, Skoghall, samt några utefter Dalsl. Kanal + Vänersborg. Ex. på behov: Spiken i Lidköpings kommun, Lidköpings stad, Mariestad, Otterbäcken, Sunnanå. Dalsl. Kanal i Bengtsfors, Lennartsfors, Årjäng, Ed.
Fråga 4 Förbud mot tömning i sjön: a insjöar (stora som små) b skärgårdsområden c inre vatten Obs att väldigt många insjöar är dricksvattentäkter. Mindre viktiga områden: Ytterskärgårdarnas yttersta områden, öppet hav. Tidsplan: Varierande. Behöver stramas åt i insjövatten, t.ex. år 2005.
Övriga frågor som diskuterades:
·
Behov att söka pengar ( t.ex. LIP-pengar i kommuner) borde kunna
samordnas i BF. ·
Inventering och upprättande av lista som anger var latrin kan
komposteras. ·
Går all miljö-information till klubbarna via miljöombuden i BF? Tankningsstationer med sedelautomatik förbjudet i båthamnar, åtminstone på bryggor och nära vattnet. Enligt Bjarne i Västerås. Stämmer det?
Fråga 5
--------------------------------------------------------------------------------------------------------- Deltagare i miljögruppen
Grupp 1 Skärgårdsområden:
Ronny Rydman Blekinge
BF
Grupp 2 Öppen kust:
Christer Modd Hälsinglands
BF
Grupp 3 Insjövatten:
Resurspersoner:
Anders Wissler Sjöfartsverket Sören Norrby MIK / SBU:s kansli |