Unionsråd med viktiga frågor

 

SBU fortsätter satsningen på IT-utveckling. En första etapp beräknas kosta 200 000 kronor. Det beslöts vid det traditionella rådslaget med företrädare för de regionala förbunden som ägde rum veckoslutet 10-11 november i Haninge. På programmet stod dessutom grupparbeten kring, omarbetning av ramstadgar för båtklubbarna, hamnarnas miljöfrågor samt fria gästplatser. 

Inledningsvis presenterade Bengt-Åke Larsson vid Sjöfartsverkets produktionsavdelning tankar kring begreppet Säkra sjövägar. Modern, elektronisk navigeringsteknik kräver sjökort av högre kvalitet än för närvarande och precis som på land indelas sjövägarna i olika klasser. De "bredaste" sjömotorvägarna kommer småningom att synas i sjökorten som färgade band. Dessa trafikeras av tung yrkessjöfart och bör undvikas av fritidsbåtar. Där kan man tänka sig särskilda stråk i kanten på dessa "motorvägar" som i första hand skapas i inloppen till Stockholm och Göteborg.

All information till glädje för fritidsbåtlivet kommer nu att samlas i en stor databas kallad Det levande sjökortet efter dansk modell. Sjökort, hamnbeskrivningar, sevärdheter, gästhamnar med mera presenteras på en CD till ett pris av cirka 1000 kronor. I en första omgång, färdig till vårens båtmässor, finns allt om Västkusten, till nästa höst Ostkusten. Vi kan alltså hemma vid köksbordets dator planera sommarens färder eller med datorn ombord planera nästa dagsetapp.

 

Båtlivsserver etableras

 

Behovet av rationell informationshantering har blivit allt tydligare under senare år och enligt IT-kommitténs förslag beviljade Båtriksdagen tidigare i år ett ramanslag på 400 000 kronor med uppdrag att vid Unionsrådet presentera ett konkret förslag. Den snabba utvecklingen på området och tack vare skickliga insatser på ideell basis fann Unionsrådet nu att 200 000 kronor torde räcka för att i en första etapp bygga en båtlivsserver med befintliga databaser och informationspaket som viktiga inslag..

I denna första etapp får varje båtklubb en egen hemsida där uppgifter om funktionärer och övriga klubbfakta kan införas, som regionala förbund och SBU får tillgång till. Den nuvarande pappershanteringen kan därigenom slopas. Dock torde de minsta båtklubbarna fortsättningsvis även skicka blanketter. Klubbar som redan har hemsidor kan fortsätta att använda dem. Regionala förbund och SBU centralt kan i sin tur placera information på klubbarnas hemsidor.

Nästa etapp blir avrapportering vid konferens med de regionala förbundens ordförande i februari och ett konkret förlag vid Båtriksdagen i april 2002. Arbetsgruppen vid Unionsrådet får utgöra referensgrupp.

Parallellt med detta arbete har IT-kommittén producerat och börjat distribuera program för klubbarnas och de regionala förbundens administration Vissa regionala förbund har också fått utbildade handledare, som skall hjälpa klubbarna att komma igång.

 

Frihamnsavtalet utvidgas

 

Det i Danmark sedan flera år gällande frihamnsavtalet föreslås nu utvidgas även gällande svenska hamnar Det innebär att svenska fritidsbåtar anslutna till båtklubbar får ligga gratis i båtklubbshamnar på lediga platser. I praktiken kommer det främst att gälla hamnar i södra Sverige. Rent tekniskt går till så att den som lämnar sin ordinarie hamnplats för ett eller flera dygn markerar att den får användas av en gästande båt. Denna skall i sin tur har en särskild dekal väl synlig på båten. Denna dekal kommer att kunna köpas för 20 kronor gällande en hel säsong. Systemet gäller inte i kommersiellt driva gästhamnar.

 

Ramstadgan moderniseras

 

Eftersom båtklubbarna är suveräna att själva utforma sina stadgar har de på vissa håll utformats på mindre lämpligt sätt. För att få viss likformighet, främst nybildning av en klubb, har behov funnits att tillhandahålla exempel på hur stadgar skall vara utformade. Av stor vikt är att klubbens karaktär av ideell, allmännyttig förening framhålls. En arbetsgrupp hade nu att granska ett av SMBF utarbetat förslag, som med vissa smärre justeringar kunde utgöra underlag för vidare bearbetning.

 

Miljöfrågor än en gång

 

Liksom över allt i samhället är miljöfrågorna centrala inom båtlivet. Denna gång penetrerades ett antal frågor rörande mark och vatten. Lennart Sorby vid länsstyrelsen i Stockholm biträdde med viktig information. Resultatet av gruppens arbete tillförs det material, som ska ingå i en planerad nyutgåva av handbok om hamnar och uppläggningsplatser. Regler för hanteringen av så kallat fartygsgenererat avfall (båtsopor och toalettavfall ombord) har ändrats. Vårt d.v.s. båtlivets behov skall vara styrande vid utbyggnad av bland annat toatömningsstationer. Sjöfartsverket skall utarbeta en handbok med SBU som en samarbetspartner.

 

Nytt båtregister

 

När det obligatoriska båtregistret slopades för en del år sedan skapades av Stöldskyddsföreningen ett register, där båtägare kunde registrera sin båt. Det har visat sig vara av stort värde, når det gällt att återfå stulna båtar. Nu har detta register moderniserats. Det finansieras av försäkringsbolagen och är tillgängligt av sjöräddningen och polisen, men inga andra myndigheter. Det betonades nu vikten av att båtlivet sluter upp kring detta register, som är ett bättre alternativ än ett statligt obligatoriskt sådant.

 

Text: Erik Bohlin

 

Rapport från unionsrådet i Stockholm 10-11 november 2001

 

 

Rapport från unionsrådet, grupparbetet med Hamnens miljöfrågor.

Föredragande i grupparbetet var Lennart Sorby Länsstyrelsen Stockholms län samt

SBU:s Miljögubbar Sören Norrby, Harald Mårtensson.

 

Lennart Sorby:s anförande om miljöfrågor rörande Hamnens miljöfrågor var väldigt

intressant rörande Muddring, Landhöjning. Miljöpåverkan.

 

Muddring:

Viktigt vid vattenverksamhet att ha tillgång av vägledande regelverk och regelbunden

kontakt med myndigheten då tillståndsplikt enligt 11: kapitel miljöbalken fodras. Gummiparagrafer, påverkar arbetet inte vattenförhållandena, behövs inget tillstånd.

Tillståndsförfarande, Länsstyrelsen är inte prövningspliktiga, skickas vidare till kommunen.

Vid muddring av hamnanläggningar med giftiga partiklar i bottnar ( avfällning giftiga bottenfärger ) kan det bli aktuellt att kapsla in muddermassan och föra detta till godkänd deponi.

Friskrivningsklausul är viktig vid övertagande av hamnanläggningar för båtklubbar, då det läggs stor vikt vid om giftrester uppenbaras, vid övertagandet av hamnen.

1.       Identifiera problemen.

2.       Juridisk beredskap.

3.       framtagande av handbok.

 

Landhöjning:

Norra Bottenviken ( Piteå ) har under 100 år en landhöjning av 1 meter, sjökortens farledsdjup

påverkas, farleder till hamnar får muddras oftare än i södra Sverige, har Båtklubbar hyres-

avtal för drift av hamnanläggning är ett viktigt med myndighetskontakt för tillstånd.

 

Sophantering:

Naturvårdsverket på väg att lämna över sophantering till Sjöfartsverket och delvis till

Kommunerna, har ännu inte trätt i kraft men diskussioner förs.

Bättre och billigare att bygga toaletter sopmajor iland, istället för toalettömningsstationer som blir en dyrare variant.

 

Utförligare rapportering hänvisas till Miljöansvarig SBU Harald Mårtenssons rapport.

I övrigt ett trevligt unionsråd med intressant föreläsare bl.a. från Sjöv. Lars-Göran Nyström

presenterade ett nytt levande digitalt sjökort.

Bengt-Åke Larsson pratade säkrare sjövägar för fritidsbåtar.

 

Hans-E Wetterlind

Förbundsordförande ÖBF

 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

Rapport från Unionsrådet i Stockholm 10-11 november 2001

 

 

Enligt motion 5 från Blekinge Båtförbund, vid årets båtriksdag på Åland, så tillsatte unionsrådet en arbetsgrupp, där jag representerade ÖBF, för att undersöka möjligheter och ge förslag till fria gästplatser i klubbhamnar som ej har gästhamnar. Motionären vill att SBU skall medverka till att det finns regler för fri plats i klubbhamnar for gästande båtar och att det bara skall gälla vid mån av plats i klubbhamnen och att klubbar som önskar ansluta sig ar med i SBU.

 

Arbetsgruppen bestämde sig ganska fort att föreslå följande svar på motionen till nästa båtriksdag 2002. Grundtanken är bra, men att administrera och starta ett nytt frihamnssystem, när det redan finns ett gällande är onödigt. Det är bättre att SBU rekommenderar de klubbar som önskar ansluta sig till avtalet, att de tar kontakt med Skive Sösports Havns svenska kontaktperson i Malmö och att marknadsföring av detta kan ske genom tidningen Båtliv.

 

Det började i Danmark för c:a 15 år sedan och nu finns Frihamnsavtalet även i Tyskland, Norge och i södra Sverige. Frihanmsavtalet är nu välkänt bland nöjesseglare och 1989 var det 175 sammanslutningar med tillsammans över 22000 hamnplatser anslutna till avtalet. Principen är, att båtägare i de anslutna hamnarna i stället för att betala gästhamnsavgifter, lånar varandras platser efter särskida stadgar, (som vi tryckt på baksidan av rapporten). Detta hindrar naturligtvis inte, att gsthamnshyra avkraves båt som inte är med i avtalet. Idén att låna varandras platser i samband med semester och veckoslut har moraliskt stöd av Dansk Sejlunion och DMU‑Danske Fritidsejlere.

 

Arbetsgruppens ordförande Kent Danielsson från Skånes Båtförbund, kommer att ta kontakt med Skive Sösports Havn för mer information om anslutning och pris på etikett och den grundavgift båtklubben skall betala for att vara ansluten. För grundavgiften som 1989 var 50:- erhåller klubben en deltagarförteckning och en karta, båda i A3 format och avgiften per etikett att sätta på båten var 5:‑. Troligtvis har kostnaderna ökat, men att vara ansluten kostar inte så mycket jä.mfbrt med att betala mellan 100:‑ 800:‑ per dygn i gästhaninsavgift. När vi rar aktuell information kommer vi att sända ut det till förbundets klubbar.

 

Linköping den 13 november 2001

 

Anders Faresjö

Sekreterare OBF

 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

 

Det levande sjökortet, information av Lars-Göran Nyström Sjöfartsverket

 

 

Det levande sjökortet är ett projekt som startade för ett år sedan och innehåller sjökort baserade på den digitala sjökortsdatabasen men utskriven till sjökort i rasterformat. Det första levande sjökortet täcker sträckan Åhus – Strömstad med landkarta ca 5 mil in från kusten. Programmet innehåller ett enklare navigeringsprogram som man kan koppla ihop med GPS.

Det finns 2 olika menyer, planeringsmeny och navigeringsmeny. I Det levande sjökortets menyer finns nästan allt man kan tänka sig ha användning för både då man planerar och är ute på sin båtsemester. Några exempel: Det finns flygbilder, hamnbilder med inseglingsbeskrivningar, vilken service som finns, gästplatser, telefonnummer, hamnregister, kort 1 med alla sjökortssymboler, nödsignaler, sjötrafikföreskrifter, kappseglingar, sjöräddning, aktiviteter till lands och till sjöss för turister, alla fyrar och man kan se de olika fyrkaraktärernas blinkningar, osv.

Det finns en referensgrupp från SXK och SBU.

 

Datorprogrammet har ett enkelt kopieringsskydd, men att uppdatera är enkelt, sjöfartsverkets hemsida och en kod fixar uppdateringen.

Programmet kommer från danska Kort & matrikelstyrelsen, filformatet är eget och, fodrar Windows 95 eller nyare och 70 Mb ledigt på hårddisken.

 

Om allt fungerar bra planeras sjökortet Simrishamn – Arholma komma om ett år.

 

Programmet är klart för produktion till 15 december och kommer att visas och säljas på båtmässan i Göteborg. Pris c:a 1000:- inkl data och program.

 

Vid pennan

 

Anders Faresjö

 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

Rapport från IT i SBU

 

IT kommitténs mening med mötet var att presentera hur "båtlivets Webbserver" skulle kunna fungera, detta for att unionsrådet skulle ge rådet att fortsätta med arbetet med att ta fram en kravspecifikation för Webbservern

 

 

Båtlivets webbserver är tänkt att få ett effektivare system och vara en informationsplattform

 

 

Presentation

 

•           Det ska vara lätt att kommunicera mellan klubb, förbund och Unionen

 

•           Det ska vara "roligt" och effektivt att medverka i klubb, förbund och Unionen

 

•           Lokala klubben ska kunna sända uppgifter direkt till Unionen

 

•          Samtliga förbund och klubbar får var sin hemsida vilken uppdateras automatiskt från servern med värdefull gemensam information

 

•           Det ska vara enkelt att sprida information ut till klubbarna, samt billigt

 

•           Det ska finnas en ansvarig utgivare och redaktions kommitté

 

 

Detta ska uppnås genom SBU's hemsida där man ska kunna klicka på klubb och förbund. På klubbens hemsida får man fram klubbfunktionärer som är intressanta för SBU. Klubbar ska även kunna lagra data och information för klubbmedlemmar på sin hemsida. Om informationen är av “allmänt” intresse ska även övriga klubbar, förbund och SBU kunna komma åt.

 

Fortsättning på arbetet

 

•          Arbetsgruppen utsågs som referensgrupp

 

•           All dokumentation skall remitteras till gruppen under arbetets gång

 

•          Den första lägesrapporten sker vid Ordförandekonferensen och avrapportering sker vid Båtriksdagen

 

Unionsrådets arbetsgrupp tillstyrkte att projektet disponerar upp till 200 000 Kr av de föreslagna 400 000 Kr fram till båtriksdagen, där avrapportering sker. Båtriksdagen beslutar sedan det ekonomiska omfang projektet skall fa

 

 

Vid pennan

Björn Axelsson

 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

SBU:s Miljökommitté

Anteckningar vid grupparbete i hamn- och miljöfrågor den 10 november vid Unionsrådet 2001.

 

1.      Information av Lennart Sorby, mark- och vattenskyddschef, länsstyrelsen i Stockholms län och efterföljande diskussion:

Muddring

All muddring är vattenpåverkan och i princip tillståndspliktig.
Varför:       Påverkan i grannskapet vad gäller övrig struktur nu och i framtiden
                     Frigörelse av gifter i bottensediment och dess konsekvenser.
                     Skyddat, strandskydd. Detta kan gälla minsta spadtag

Tillståndsmyndighet = Miljödomstolen. Överklagande av beslut kan ske till Miljööverdomstolen, som är sista instans.

Om man bedömer att inget påverkas negativt, kan man själv ta konsekvenserna i ett eget beslut. Då får vederbörande själv ansvara för påföljden om någon klagar.
Strandskyddet är varierande i olika delar av vår kustremsa och övriga stränder.

En hamn bör placeras med tanke på att återkommande muddringsbehov inte uppstår, om detta är möjligt. I vissa fall kanske utsatta hamnar flyttas till sådan plats.
Genom mekaniska anordningar kan man istället ev. styra undan massorna till lämpligt ställe med hjälp av egen rörelse.
Det är också möjligt att binda upp massorna (ris och kvistar har prövats med gott resultat).
Bevisföringen om vattenpåverkans positiva verkan åligger den tillståndssökande.

 

Landhöjning
I områden med kraftig landhöjning är det naturligtvis befogat med en generös bedömning av muddring. Dock bör man beakta följderna på längre sikt både av muddring och ev. beslut om en utflyttning av hela hamnen, som olika alternativ.
Vattendomstol bedömer generösare vid beslut om att bibehålla hamnens ursprungliga djup. Ett permanent beslut om återkommande muddring kan här bli aktuellt.
Kommunen kan besluta om muddring om verkan är liten och brygga redan finns. I dessa fall är det muddringsmassornas deponeringsplats som skall redovisas.
Till påverkan på vatten och bottenstruktur räknas även sådant som deponeras i vattnet. Till detta krävs tillstånd av Naturvårdsverket.

Saneringsansvar
Som fastighetsägare är man ansvarig för allt bottensediment, marföroreningar o dyl som finns inom området. Allt från prylar till gifter. Vid övertagande av hamn, brygga eller uppläggningsplats är det den nya ägaren som får ansvara för det som finns. Det gäller att i överlåtelseavtal friskriva sig från gamla synder.

En fara vid avlägsnandet av gamla giftfria bottenfärger är att användandet av andra kemiska preparat vid rengöringen motverkar syftet om en renare miljö.

 

 

2. Avfall

När Sjöfartsverket nu tagit över från Naturvårdsverket i frågan om fartygsgenererat avfall genom Östersjöstrategin, är det vår uppgift att anpassa servicenivån till fritidsbåtarnas behov. Här anser vi att den kommunala sophanteringen är användbar för både hushållsavfall och farligt avfall. Den betalar vi ju som sopabonnenter för redan. I toafrågan kan man snegla på den landbaserade lösningen för ”husvagnsfolket”.

SBU anser att en särskild Östersjöstrategi för fritidsbåtar skall införas. Det fungerar inte att tillämpa samma regler som för handelsjöfarten.

Behoven av lösningar är mycket olika på olika håll i landet p.g.a. båtlivets olika struktur och olika naturförhållanden. Sunt förnuft och vettiga samtal bör vara grunden för samarbete med sjöfartsverket och med kommunerna om hamnens avfallshanteringsplan.


Kraven på källsortering av avfall ökar efter hand som deponering på tipp av brännbart och komposterbart avfall förbjuds och producentansvar för allt fler avfallsslag införs. Hur det skall gå till i verkligheten är ännu delvis olöst för båtfolket. Detta gäller hushållssopor, toaavfall och farligt avfall.

 

Hanteringssättet av farligt avfall är avgörande för vilka regler som gäller, det enklare är tillfällig förvaring i egen verksamhet, d v s endast för klubbmedlemmar, mer komplicerat är mellanlagring som det blir om även utomstående får lämna farligt avfall i miljöstationen. Olika steg i transportkedjan styrs av olika lagar och förordningar. Räkna med att kommunens hämtningsentreprenör måste anlitas men utgå från att vi som sopabonnenter inte ska behöva betala två gånger för hämtningen. Det finns kommuner som stänger egna miljöstationer av kostnadsskäl. En förmodligen kortsiktig lösning?

 

 

Anteckningar av Bo Gustavsson, Hjälmarens BF

 

Bearbetade av Harald Mårtensson och Sören Norrby, SBU.