Östergötlands Båtförbund Harald Mårtensson Minnesanteckningar från Vätterndagen 9 november 2005. Ett hundratal personer samlades på Vadstena Slott för att, efter inbjudan från Vätternvårdsförbundet, få information om angelägna frågor i/kring Vättern. Det digra programmet började med ett temablock om historia och sjöfart. Vi hälsades först välkomna till Vadstena kommun av Tommy Palmqvist som kort presenterade kommunen och satsningar som man gjort och planerar. Bengt Wigbrant gav sedan en fängslande berättelse om den historia som döljs i och kring slottet. Att Gustav Vasa byggde det på 1500-talet för skydd mot fiender som kom söderifrån. Han berättade också väldigt levande om livet kring slottet på den tiden. ”Sams om vatten” heter en rapport från boverket som presenterades av Yngve Malmquist. Han konstaterade att det finns gott om vatten men ont om kvalité på vatten. Vätterns vatten är värdefullt för vattenförsörjningen för en stor befolkningsgrupp. Kan bidra med vattenförsörjning även ner i Europa. Budskapet tydligt, var rädd om vattnet! Vatten kan även användas för sjöfart och på Vättern har man gjort det länge. Man började troligen att färdas på Vättern för 10 000 år sedan, det finns lämningar av 3000 år gamla kanoter och på 10- 1100 fanns det de som var osänkbara genom att det bildades luftfickor mellan dubbla lager med hudar i skrovet. Hansa koggar har troligen funnits i Vättern. När malmtransporterna startades, krävdes mer lastkapacitet och skuttrafiken började med ”Råbockar” på 1800-talet. 1826 var den första hjulångaren på besök i Vadstena. Efter en bensträckare började nästa temablock med miljö och forskning. Måns Lindell berättade att förbundet startade 1957 som en frivillig organisation. Uppdraget nu är att driva övervakningssystem i Vättern. Göra årliga utvärderingar av de olika projekt som är igång. Viktigt är att informera om resultaten och att ge råd. Projekten ska genom forskningen visa på åtgärder som påverkar samhällsplaneringen. Omsättningen är 1,5 miljoner /år. Vättern är en stor sjö med ett förhållandevis litet tillrinningsområde. Omsättningstiden för vattnet är 60 år. Det är en näringsfattig sjö, 1870 var siktdjupet 17,5 m. 1970 var siktdjupet som sämst 7 m, för att nu 2004 åter vara 17 m. Man arbetar efter 6-års planer. Den första togs fram redan 1970, nästa ska tas fram och börja gälla från 2007. Kommunerna kommer att inventera och senast slutet av 2009 i enlighet med EU:s vattendirektiv, föreslå vattenskyddsområden. Måns slutade med orden. Vätterns värde värt att bevara/bevaka. Gesa Weyhenmeyer från SLU Uppsala, förklarade hur det storskaliga vädersystemens tryckskillnader. North Atlantic Oscillation (NAO), ger klimatpåverkan i akvatiska ekosystem. Hon la ett fokus på Vättern. Olika tryckskillnader mellan LÅG – HÖG trycksystemen i Atlanten (NAO+ -- NAO-). NAO+ ger högre temperatur, högre vindstyrkor och mindre snö. Exempelvis ger i södra Sverige +1°C ökning av medel lufttemperaturen 35 dagar tidigare islossning, men i norra Sverige ger samma temperaturstigning bara 5 dagars tidigare islossning. Vätterns långa omsättningstid för vattnet gör att effekterna av åtgärder och (klimatförändringar), visar sig efter lång tid. Exempel på temperaturberoende sjöinterna processer: • tidigare algblommning på våren • tidigare kiselupptag • tidigare förekomst av cyanobakterier Sedan 1971 har det skett en uppvärmning i maj med +2°C. Styr födotillgången tillväxt och täthet hos signalkräftor? Patrik Stenroth från Lunds univ. förklarade hur det ligger till. Vad äter kräftor? Undersökning av maginnehållet ger svaret. I % av antal undersökta kräftor. Normalt funnit i kräftmagar: gamla löv - 90%, andra smådjur - 80%, alger/växter – 20%. I Vätterns kräftor: gamla löv – 15%, andra smådjur – 70%, alger/växter – 90%. Förutsättningarna för kräftor är: näringsrik sjö - stora kräftor, näringsfattig sjö - små kräftor. Stenbottnar ger många kräftor, hårt fiske ger många små kräftor, litet fiska ger färre men större kräftor. Vad syns från en satellit? Niklas Strömbäck från Uppsala univ. berättade. Man använder akvatisk optik, fördelen är att man får en god överblick och samtidiga data. Man ser det som färgar vattnet: • partiklar och alger • lösta humusämnen • samverkande processer med ovanstående • temperatur. Eva Lindström från Uppsala univ. guidade oss i en resa i Vätterns mikroskopiska värld. I 1 ml vatten finns: 10 miljoner virus 1 miljon bakterier 5000 växtplankton 100 encelliga djurplankton 0,1 flercelliga djurplankton en miljontedels fisk Bakteriernas mångfald större än alla andra organismer. De är till största delen okända. Tusentals arter i en milliliter vatten. Sista temablocket var Försvaret. Jan Drakfors, miljöchef på F7 berättade att Karlsborg lyder under Såtenäs. De utbildar Jaspiloter från Sverige, Tjeckien och Ungern. Även transportflyget med Hercules plan finns. Flygplans rörelserna är ökande i antal, vilket är anmälningspliktigt för att få tillstånd. Sam Nilsson berättar om SAAB Bofors Underwater System AB som ett 40 tal olika torpedmodeller på programmet. FMV, Provplats Karlsborg använder sig av blindering för att minska nedfallet i vattnet vid skjutningarna, berättar Lars Emilsson. Man har även städat på en del avvecklade provplatser. Leif Lindelöv från Kråks skjutfält informerar om att de har tillstånd till 200 skjutdagar plus 15 nattliga skjutningar. Detta ger nedfall av ca 1200 kg bly, och 600 kg koppar. Till AK 4 används nu blyfri ammunition. För att minimera ljudstörningarna försöker man göra prognoser för ljudutbredningen för olika övningar. Ola Broberg har under dagen hållit ihop programmet och sett till att tiderna har hållits. Han avrundade denna informativa dag tillsammans med Kjell Aldsten. En tradition har startat med en Vätterdag vart annat år. För utförligare referat, hämta pdf på Vätternförbundets hemsida.