Rapport från årsmöte i Vättemvårdsförbundet 7 maj 2002

 

Vätternvårdsförbundet, där Östergötlands Båtförbund (ÖBF) är medlem, har haft årsmöte vid Forsviks Bruk under ordförandeskap av landshövding Birgit Friggebo. Avgiften för en andel, som ÖBF har, höjdes som tidigare aviserats med 7,5 % till 2843 kronor. ÖBF framförde förslaget att Vätternvårdsförbundet ska medverka till att sammanställa förekomsten av sopmajor i Vättern. Detta är praktiskt enär många major finns inom naturreservat, vilka länsstyrelserna administrerar, och alla fyra lansstyrelserna kring Vättern är medlemmar i förbundet. Östgötastiftelsen, där ÖBF också är medlem, är villig att medverka i finansiering av major inom den del av Vättern som hör till Östergötlands län.

 

Vattenkvahtén i Vättern utvecklas på ett positivt sätt. Fosforhatten ligger på 4 mikrogram per liter och uppfyller väl målet 6 mikrogram per liter. Minskningen är ett resultat av att kommunala reningsverk har byggts. Ökningen av kvävehalten har planat ut och under 1999 och 2000 minskade totaikvävehatten något och är nu åter i nivå med halten 1996. Kvävehalten är 800 mikrogram per liter mot målet 450 mikrogram per liter. Många stora sjöar, även i utlandet, har hög kvävehalt. Metallhalterna i utloppet vid Motala är genomgående låga men lokalt vid vissa åtillfiöden finns förhöjda metallhalter. Dioxin halten, där PCB och DDT har dominerat, har minskat mycket kraftigt och fisken har nu under de av EU föreskrivna gränsvärdena. Siktdjupet är mellan 10‑15 meter.

 

Fiskbeståndet i Vättern minskar vilket kan ha samband med den låga fosforhalten. Förekomsten av stora zooplankton, som utgör föda för fiskar, är liten. Signalkräftor har ökat starkt och kräftorna finns ända ner på 80 meters djup. Kräftorna har blivit yrkesfiskarenas viktigaste fångst och svarar för 61 % av intäkterna. Sannolikt har kräftorna kommit från en sjö i förbindelse med norra Vättern.

 

I vattnen norr om Jönköping har ett examensarbete startats för att utröna effekterna av utsläpp från utombordsmotorer. I norra Vättern pågår ett projekt för att kartlägga utsläpp av zink från Kärrafjärden i Åmmeberg. Vättern kommer att ingå i satellitövervakning av stora sjöar inom ramen för ett EU‑LIFE‑projekt. Bland annat kan vattentemperaturer mätas, som kan nyttjas för att fastställa uppströmning av kallt bottenvatten. Detta är ett fenomen känt tidigare av yrkesfiskarena, som då visste att det inte var någon idé att vittja utlagda nät.

 

Vätternvårdsförbundet bildades 1957 och från 1970 infördes långsiktiga övervakningsprogram. Data för Vättern finns således långt bakåt i tiden. Vättern är unik med sin långa vattenomsättningstid på 58‑60 år och relativt lilla vattenupptagningsområde i förhållande till sjöytans storlek. Mälaren till exempel har en omsättningstid på 2‑3 år. Bottenvattnet är rikt syresatt trots sjöns stora djup med maximidjupet 128 meter. Sjön är dncksvattentäkt för 250 000 personer. Många forskningsprogram har utförts och pågår i Vättern.

 

  Olof Nirs                                                       Harald Mårtensson