Stabila förhållanden I Vättern

 

Vättemvårdsförbundet har haft årsstämma i Jönköping under ordförandeskap av landshövding Birgit Friggebo. Två nya medlemmar, militärförbanden P4 och F7, invaldes i förbundet. Totalt har förbundet nu 42 medlemmar. Avgiften per medlemsandel, varav Östergötlands Båtförbund har en, fastställdes till 2 692 kronor för 2004. ÖBF representerades av Harald Mårtensson, Björn Axelsson och Olof Nirs.

 

Vattenförhållandena i Vättern är stabila. Siktdjupet är mycket bra med sikt omkring medelvärdet 11 meter. Just nu ligger vattenytan två decimetrar under medelnivån på grund av ringa nederbörd. Bottenfaunan är livskraftig med en individtäthet på 3000‑4000 individer/m2 för de fyra vanligaste bottendjuren. Andelen stora djurplankton har ökat, vilket är positivt för fiskbeståndet. Påväxtalger, som är klibbiga kiselalger, har ökat enligt indikationer från fiskare med nät. En orsak till förekomsten kan vara att just denna påväxtalg gynnas av att fosforhalten är låg i relation till kvävehalten, vilket är fallet i Vättern. Totala mängden plankton visar dock att vattnet är mycket näringsfattigt.

 

Fosforhalten ligger under 4 mikrogram per liter mot målet 6 mikrogram. Tidigare låg nivån betydligt högre tills reningsverken vid samhällen byggdes. Kvävehalten ligger på 760 mikrogram per liter mot målet 450 mikrogram per år. Ökning har skett under en lång rad av år, men nu kan tendenser till minskning skönjas. Av kvävetillförseln kommer i stort cirka en tredjedel genom nederbörd över sjön, en tredjedel från avloppsreningsverk och en tredjedel från tillflöden. Speciellt vattendrag genom jordbruksbygd med naturligt höga kväveförluster till dessa tillför kväve. Jönköpings avloppsreningsverk har nu infört kvävereduktion.

 

Umeå universitet har genom aft ta upp en cirka en meter lång propp ur bottensedimentet kunnat analyserat förhållandena i sjön cirka ett tusen år till baka. Analyserna visar aft fosforhalten under mycket lång tid legat mellan 5‑6 mikrogram per liter för att sedan öka tills reningsverken byggdes, för att sedan sjunka tills dagens låga nivå..

 

Salthalten i Vättern ökar mycket tydligt även om det är från mycket låga nivåer. Av tidigare undersökningar bedöms cirka 40 % komma från vägsalt. En mer detaljerad studie av salt från E4 ska påbörjas. Andra saltkällor är reningsverk som använder jämkiorid för utlällning av fosforföreningar samt industrier.

 

I nederbörden minskar koncentrationen av tungemetaller. Genom nederbörden tillförs sjön 1,5 ton bly, 184 kg arsenik, 62 kg kadmium och 256 kg krom per år. Metallhalten i Vätterns utlopp är dock mycket låg. I norra Vättern finns tillförsel av bland annat zink och koppar där man hittills inte funnit någon källa som kan förklara den totala mängden. Den mest misstänkta källan gav ej så stora bidrag. Fortsatta efterforskningar ska göras. Som bekant ligger Ammebergs zinkgruvor inte alltför långt från Vättern.

 

Förekomsten av fisk i tillflödena visar på en god och stabil rekrytering med ökat antal årsungar av öring. Även öringen i sjön ökar nu igen. Det är oklart om utsättning av lax i sjön försämrar förutsättningarna för öringen. Eftersom det är relativt stora laxar som sätts ut konkurrerar de inte med öringen på yngelstadiet. Fördjupade studier ska nu genomföras.

 

 

Vätterns öar har inventerats på skarvar och man fann totalt 1025 bon på fyra öar eller ögrupper i Östergötlands län. Svårast utsatt är ögruppen Erkema i Motalabukten, vilken ögrupp får betraktas som tillspillogiven. Just i denna ögrupp har ökningen varit kraftig med hela 95 % mellan 2001 och 2002. Sett under flera år har ökningen varit 40 % per år i Vättern. Länsstyrelsen tillåter skyddsjakt eller störning av skarvama för att förhindra att de etablerar sig på andra öar. Skrattmåsen ökar även medan fiskmåsar minskar. Kanadagässen upplevs som otrevliga genom sin nedsmutsning av bland annat badplatser.

 

Tidigare har Vätternvårdsförbundet utnyttjat FMV för transporter på sjön för provtagningar. FMV erbjuder ej längre dessa tjänster. Samarbete har därför inletts med SSRS:s räddningsstationer på Visingsö och i Vadstena. Man betalar för bränsle med 15 000 per år. Vättemvårdsförbundet är mycket nöjt med samarbetet då båtarna är snabba och besättningarna mycket hjälpsamma. Tillgång till bra båtar är av stort värde för att attrahera forskare från olika universitet och högskolor.

 

 

OLOF NIRS