Till Länsstyrelsen 10-10-20

Östergötlands län

Naturvårdsenheten

Att. Lars Gezelius

Yttrande över:
Förslag till samverkansplan för BSPA-området S:t Anna – Missjö.
Ärendenr: 511-11716-08

Östergötlands Båtförbund (ÖBF) är en främjande organisation som verkar för att våra medlemmar ska kunna utöva båtlivet på bästa sätt, både ur medlemmens och ur naturens perspektiv. Grunden för båtliv är vår urgamla rätt att fritt färdas på vatten.

ÖBF är anslutet till Svenska Båtunionen (SBU). ÖBF har drygt 8000 medlemmar fördelade på 50 klubbar. Ca 3000 av medlemmarna finns runt Vättern, ca 2000 finns vid kanalsystemen (Göta kanal och Kinda Kanal) med bl.a. sjöarna Roxen (Linköping) och Åsunden, övriga ca. 3000 finns vid kusten.

ÖBF har deltagit i arbetsgruppen för fysisk planering och turism och vi tycker att det är viktigt att representanter för fritidsbåtlivet finnas med i denna dialog.

Vi kommer i vårt remissvar att mest relatera till de frågor och förslag som berör båtlivet direkt, fast vi är helt övertygade om att alla frågor hänger ihop och påverkar området mer eller mindre.

Först vill vi framföra vår stora glädje över att vi har ett sådant välskött skärgårdsområde som detta i östgötaskärgården att besöka. Vi vill också poängtera att vi ser ett mycket stort värde i att det finns en åretrunt boende befolkning inom området, detta gör det till ett levande besöksområde som även kan erbjuda service och upplevelser. De ökar även säkerheten för alla besökare genom att bara finnas där.

Vi ser ju gärna att förslagen inte bara kommer att gälla det ursprungliga BSPA områdets mycket detaljerade avgränsning utan att det kommer att gälla i ett större område av skärgården. När vi gästar skärgården med egen båt finns inga gränser synliga utom på sjökortet. Vårt beteende bör vara lika hänsynsfullt i alla skärgårdsområden.

(2.4)

Vi stöder tanken på att bilda någon form av stiftelse för att förhindra en exploatering av området som förhindrar besök i framtiden. Skärgårdsstiftelsen i Stockholms området är ett bra exempel på en form som underlättar tillgänglighet och förvaltning.

Vi har inget att erinra mot den beskrivning av området och angivna mål som görs i avsnitt 3 och 4.

Vad gäller bild 19 i avsnitt 5 om båttrafik i juni så visar den enbart yrkesmässig trafik med installerade AIS transpondrar. Ytterst få fritidsbåtar har installerat AIS, så för att bedöma omfattningen av denna krävs andra metoder. Man kan nog anta att de redovisade rörelser som avviker från farlederna mest utgörs av SSRS-båtar på uppdrag eller besök.

I avsnitt 6 anges det att ”utsläpp från båttoaletter från fritidsbåtar kan ha en betydande inverkan på mängden näringsämnen”…… Samtidigt som det under 6.7 (sid 115) anges att ”Utsläpp från toalettavfall från båtar på öppet vatten bedöms egentligen vara försumbart tillskott”

Detta ger ett förvirrat intryck, med rakt motsatta uppgifter. Vår uppfattning, som även stärkts av kontakter med forskare, är att det är en försumbart tillskott som är den korrekta bedömningen.

I det första stycket anges även siffran 3,7 ton fosfor vilket är Sjöfartsverkets bedömda mängd, gällande för 2008 och gällande för hela Sveriges fritidsbåtliv, inklusive Västkusten och insjöar, vilket borde angetts. Nu lockas man att tro att allt detta tillförs St: Anna/Missjö området.
Vad man kan utläsa av nästa uppgift är att denna mängd motsvarar 13% av vad båtlivsutövarna producerar. Detta visar att det mesta hamnar i de serviceinrättningar som finns på land. Detta visar också på att den bästa metoden att minska på näringstillförsel från båtlivet är med en god tillgång på välskötta toaletter i land. Dessa kan dessutom också nyttjas av alla besökare, inte bara båtfolket.

Direktutsläpp från båttoalett i en naturhamn har vi från båtorganisationerna fördömt länge och det förekommer mycket sällsynt numera. ÖBF lanserade för många år sedan en miljöspade, att använda när man gick iland på någon ö, utan sopmaja med toa.

Vad gäller bränsleproblematiken kan vi inte göra så mycket, utan där styr framförallt olika regelverk vad producenterna av motorer levererar. Numera har många av de gamla 2-taktarna bytts ut mot nya 4-taktare och för de gamla som finns kvar gör det inte så mycket att alkylatbensinen kosta något mer, eftersom det oftast är små motorer med få gångtimmar. Det är viktigast att alkylatbensinen finns tillgänglig och där är ett svårt arbeta att få bränslebranschen att bibehålla och helst även utöka antalet sjömackar.

Vad gäller Beväxnings skyddet för båtbottnarna pågår sedan ganska länge mycket forskning med mycket lovande redovisade resultat. Tyvärr är kostnaderna mycket höga för att få en ny färg godkänd av KEMI och det tar lång tid innan de blir tillgängliga. Vi är här också beroende av de internationella regelverken eftersom en mycket stor del av besökande båtar kommer från andra länder med egna regler. I många gästhamnar är de utländska besökarna i majoritet.
Vi har från båtorganisationerna länge propagerat för att båtarna ska tvättas på en spolplatta med lämplig rening vid upptagningen. Borsttvättar tror vi inte är en kommersiellt försvarbar lösning. De som finns är mycket högt subventionerade och kan bara lösa problemet för de båtar som alltid är hemma samt finns i tillräckligt stort antal där.

LOVA-bidragen ger nu en möjlighet för fler att anlägga spolplattor och att anlägga toasugar men för att kunna göra dessa investeringar måste verksamheten ha en viss storlek och ha långsiktiga och trygga arrendeavtal eller finnas på egen mark. Det är här extra viktigt att kommunerna har en positiv inställning till båtlivet och inte bromsar/hindrar utvecklingen.

Följande åtgärdsförslag vill vi kommentera.

Inom avsnitt 6.1 och framåt.

5/ Om alla bräddningar som, planerat eller oplanerat, sker från de kommunala avloppsanläggningarna redovisades, skulle vi få ett bättre beslutsunderlag för åtgärder.

7/ När det gäller information till båtfolk, ser vi oss som den mest naturliga kanalen för detta. Vi gör det redan både på regional som på nationell nivå. Båtlivet har under många år haft ett mycket stort samarbete med Håll Sverige Rent, men att ange dem som enda medaktör tycker vi är olyckligt. Vi tror att båtfolket ser oss som en mer trovärdig aktör och vi har redan kanaler för att nå ut till båtklubbarna och deras medlemmar. Vad vi saknar är resurser för att kunna agera mer frekvent och effektivt.

Vi vill gärna vara med och ta ansvar för en del av informationsarbetet.

8/ Vi väntar ännu på det slutgiltiga beslutet om hur toalettutsläppsförbudet kommer att utformas och vilka undantag som kommer att finnas. Detta kommer delvis att avgöra behovet av mottagningsstationer och i vilken takt de behöver byggas ut. Vi håller med om att ansvaret ligger på kommunerna. Toalettservicen genom sopmajor på välbesökta öar är dock det viktigaste att bibehålla och helst utöka. I 90% av alla båtar finns ingen fast toalettinstallation, kanotister och övriga rörliga friluftslivet har också naturliga behov!

9/ Vi hoppas att det kommer att finnas möjligheter att tanka rätt bränsle även i framtiden.

10/ Vår erfarenhet är att det är betydligt billiggare att anlägga en spolplatta än att investera i en borsttvätt. Fler kan också använda en spolplatta och den kan även underlätta andra skrovarbeten på båten när den är på land. En svårighet är logistiken, det krävs en båtvagn för att kunna flytta båten. Lyft med mobilkran med omflyttningar mellan vaggor blir för kostsamt.

41/ ÖBF är positiva till att delta i ett skötselråd. Kan även ge snabba direkta informationskanaler.

50/ Som vi angett tidigare stöder vi detta förslag.

Inom avsnitt 6.5 (tillfälligt förvirrad över numreringen ??)

12 : 13 : 15/ Alla restriktioner bör revideras och utvärderas regelbundet. Vi ser oss som naturlig remissinstans i dessa frågor. Vi kanske kan hjälpa till med att genomföra riktade observationer, eftersom vi är många som finns på många ställen. Helt enkelt en resurs, kanske värd att pröva.

16/ Det här tycker vi att det är naturligt för hela skärgården. De flesta båtmänniskor uppskattar naturupplevelserna. Den åtgärd som väkt minst protester från båtlivet! Men det måste även gälla miltära aktiviteter både på vattnet och i luften!

18/ Gärna!

Inom avsnitt 6.6

62/ Dispanser för underhållsmuddring bör vara möjlig för att kunna behålla de hamnplatser som finns för de bofasta vid öar utan landförbindelse.

Inom avsnitt 6.7

Det saknas aktuell statistik över svenskt båtliv, de siffror som finns är från Båtlivsundersökningen 2004. Det har saknats finansiering för att genomföra en ny, som har varit planerad.

För ÖBF anges det här 6000 medlemmar men vi är i dag över 8000 medlemmar i våra anslutna klubbar. Trenden är ökande och har varit så inom hela Svenska Båtunionen de senaste åren.

Information om Allemansrätten är nog det allra viktigaste vi har att göra. Den är grunden för vårt rörliga friluftsliv. Vi måste alla även informera om våra skyldigheter.

64/ Viktigt, och det är också mycket viktigt att underhålla befintliga informationstavlorna så att de ser aktuella ut inte bara till innehållet. Gärna placerade och utformade så att de inbjuder till och underlättar vid förtöjning i naturhamn.  De kommer garanterat då även bli lästa! Vi kan föreslå lämpliga platser.

65/ Sopmajorna är viktiga för alla besökare. Bör utredas om nya modeller kan införas med mindre underhåll och lägre drifts kostnader. Prövas av Skärgårdsstiftelsen i Stockholmsområdet. Kräver dock ganska stora investeringar.
Kan LOVA-bidrag användas? Tidigare organisation, gjorde det möjligt för oss i ÖBF och även några klubbar, att sponsra några sopmajor. Det borde utredas om vi kan hitt en ny form för detta.

66/ Ser vi som en positiv åtgärd.

68/ Positivt särskilt för kanotister. Information om att undvika eldning direkt på klippor, finns alltid med i informationsmaterial från båtlivsorganisationerna! Engångsgrillar borde även förbjudas

69/ Alla informationskanaler är bra och når olika grupper. Det är dock viktigt med kontinuitet och att det är aktuell information som finns.

70/ Intressant förslag. Det är dock viktigt att ansvarsfrågorna är tydliga och att tillsynen och underhållet av bojar och linor är regelbundet. Det kommer att krävas information om formerna för användningen. Sv. Kryssarklubben har erfarenhet av detta genom att under många år tillhandahållit ett antal bojar på strategiska ställen längs kusten men dessa får bara användas av medlemmar.

71/ Bra!

72/ Kräver nog några med rätt sociala kompetens…….

Innehållet i denna remiss har behandlats av ÖBF:s styrelse 2010-10-18.

Östergötlands Båtförbund 2010-10-20

Harald Mårtensson, ordf.