Till Länsstyrelsen 11-03-22

Östergötlands län

Naturvårdsenheten

Att. Lars Gezelius

Yttrande över:
Omarbetat förslag till samverkansplan för BSPA-området S:t Anna – Missjö.
Ärendenr: 511-11716-08
        00-006

Östergötlands Båtförbund (ÖBF) är en främjande organisation som verkar för att våra medlemmar ska kunna utöva båtlivet på bästa sätt, både ur medlemmens och ur naturens perspektiv. Grunden för båtliv är vår urgamla rätt att fritt färdas på vatten.

ÖBF är anslutet till Svenska Båtunionen (SBU). ÖBF har drygt 8500 medlemmar fördelade på 50 klubbar. Ca 3500 av medlemmarna finns runt Vättern, ca 2000 finns vid kanalsystemen (Göta kanal och Kinda Kanal) med bl.a. sjöarna Roxen (Linköping) och Åsunden, övriga ca. 3000 finns vid kusten.

Dessa uppgifter är på sidan 84 felaktigt angivna! Ovanstående uppgifter är enligt senaste redovisning vid årsskiftet 2010/2011. Jag förutsätter att detta korrigeras.

Övriga organisationer anges korrekt enligt vad vi vet.

Vi kommer nu bara att korrigera direkt felaktiga eller missvisande uppgifter som berör det rörliga friluftslivet / båtlivet. Remisstiden är så kort att en mer fyllig analys och remissvar inte är möjlig.

Våra åsikter från första remisstillfället och vad som framfört på arbetsmötena har inte ändrats!

De upprepas därför för vissa områden.

Vi vill också poängtera att vi ser ett mycket stort värde i att bibehålla möjligheten för en året runt boende och verkande befolkning inom området, detta gör det till ett levande besöksområde som även kan erbjuda service och upplevelser. De ökar även säkerheten för alla besökare genom att bara finnas där.

Vi ser ju gärna att förslagen inte bara kommer att gälla det ursprungliga BSPA områdets mycket detaljerade avgränsning utan att det kommer att gälla i ett större område av skärgården. När vi gästar skärgården med egen båt finns inga gränser synliga utom på sjökortet. Vårt beteende bör vara lika hänsynsfullt i alla skärgårdsområden.

1.4 Åtgärdsprogram

Vi har inget att erinra mot de föreslagna tio prioriterade åtgärdsområdena på sid 4.

Vi stöder särskilt tanken på att bilda någon form av stiftelse för att förhindra en exploatering av området som förhindrar besök i framtiden. Skärgårdsstiftelsen i Stockholms området är ett bra exempel på en form som underlättar tillgänglighet och förvaltning.

3.6 Marina miljöer

På sidan 42 ”Metaller och organiska miljögifter.

Vad gäller uppgifterna om TBT förekomsten i sediment i undersökta naturhamnar, vill vi förtydliga att det i redovisningen tydligt visas att andelen av nedbrytningsprodukterna DBT och MBT är högre än TBT andelen. Detta visar att det huvudsakligen äldre ”synder” men trots detta bekymmersamt. En ytterligare komplicerande faktor är att det anges höga halter i referensplatsen inom ett fågelskyddsområde. Noterbart är också att vid Länsstyrelsens stuga på Melskär är så höga halter uppmätta vid bryggan….

Vi vet alldeles för lite av hur dessa halter uppkommit och sprids. De höga halter som uppmätts i insjö områden, kan inte härledas till båtlivet. Det finns antagligen många olika källor som borde hittas.

4.2 Övergödning och miljögifter

Utsläpp från båtar

På sidan 70 under rubriken ”Utsläpp från båtar” anges att skärgården trafikeras av ca 30 000 fritidsbåtar. I tabell 13 på sid 84, anges antalet till 10 000 – 15 000 båtar. Det bör rimligen vara samma antal på båda ställena. Vi tror nog att det lägre uppgiften i tabellen är troligast vad gäller fritidsbåtar.

Det anges att föroreningarna från fritidsbåtar är en inte försumbar källa, sedan anger man en mängd av 3,7 ton fosfor per år som båtlivet släpper ut i vattnet, i hela Sverige. För att få en nyanserad bild av vad detta innebär, borde man ange att det motsvarar 0,1% av vad som mänsklig aktivitet tillför vattnen enligt den volym som Naturvårdsverket anger för år 2000.Vill man ge en positivare bild av båtlivsutövarna anger man att 87% av toalettavfallet lämnas i land. Detta styrks av den nya båtlivsutredningen som presenterades tidigare i år.

Längst ned på sidan 71 anges att ingen mottagningsstation finns i områdets närhet. Det var riktigt när projektet startade men nu finns den färdig som också redovisas på sidan på sidan 96 under åtgärdspunkt 8. 

I övrigt hänvisar vi till vårt tidigare svar.

Utsläpp från båtmotorer

Vad gäller bränsleproblematiken kan vi inte göra så mycket, utan där styr framförallt olika regelverk vad producenterna av motorer levererar. Numera har många av de gamla 2-taktarna bytts ut mot nya 4-taktare och för de gamla som finns kvar gör det inte så mycket att alkylatbensinen kosta något mer, eftersom det oftast är små motorer med få gångtimmar. Det är viktigast att alkylatbensinen finns tillgänglig och där är ett svårt arbeta att få bränslebranschen att bibehålla och helst även utöka antalet sjömackar.

Båtbottenfärger sid 72

Vad gäller Beväxnings skyddet för båtbottnarna pågår sedan ganska länge mycket forskning med mycket lovande redovisade resultat. Tyvärr är kostnaderna mycket höga för att få en ny färg godkänd av KEMI och det tar lång tid innan de blir tillgängliga. Vi är här också beroende av de internationella regelverken eftersom en mycket stor del av besökande båtar kommer från andra länder med egna regler. I många gästhamnar är de utländska besökarna i majoritet.
Vi har från båtorganisationerna länge propagerat för att båtarna ska tvättas på en spolplatta med lämplig rening vid upptagningen. Borsttvättar tror vi inte är en kommersiellt försvarbar lösning. De som finns är mycket högt subventionerade och kan bara lösa problemet för stationära båtar som alltid är hemma samt finns i tillräckligt stort antal där.

LOVA-bidragen ger nu en möjlighet för fler att anlägga spolplattor och att anlägga toasugar men för att kunna göra dessa investeringar måste verksamheten ha en viss storlek och ha långsiktiga och trygga arrendeavtal eller finnas på egen mark. Det är här extra viktigt att kommunerna har en positiv inställning till båtlivet och inte bromsar/hindrar utvecklingen.

Vi hänvisar till kommentarerna till punkt 3.6 ovan. Vi vill också tillägga att vi är bekymrade över dessa fakta. Tyvärr råder vi inte ensamma över detta Bottenfärger som innehöll koppar förbjöds av myndigheterna på 1960 talet och producenterna införde TBT som en verksam och godkänd biocid. Under slutet av 1980 talet insågs faran med TBT som då förbjöds och ersattes av kopparn igen för vissa farvatten. Oftast målades de nya färgerna ovanpå många års lager av tidigare färger. De finns kvar fortfarande. Med de nya tillåtna självpolerande färgerna kommer man ned till de gamla lagren av färger. Hur mycket TBT som finns kvar i dessa vet ingen. För att om möjligt ta hand om detta förordar vi att spolplattor med lämplig rening används vid upptagning. Flera båtklubbar har utnyttjat LOVA-bidrags möjligheten, för anläggande av spolplatta. Detta förutsätter att de har egen mark eller långa arrendekontrakt, för att våga investera.

4.6 Turism, friluftsliv och båtliv

Båtliv

Enligt senast Båtlivsundersökningen (2010) anger man antalet båtar i sjödugligt skick till 881 000, inte över den miljon båtar som anges på sidan 83.

Antalet utövare av båtlivsrelaterade aktiviteter har ökat med 39% sedan undersökningen 2004.

Båtförbundets medlemsantal sid 84, berörda jag inledningsvis.

Akringsskador

Vi ska försöka minimera bottenpåverkan så mycket det går, men helt undvika påverkan tror vi inte går. Detta för att det är så få platser som är skyddade och därmed lämpliga som natthamn. Med beaktande av 

Det oerhört stora rekreationsvärde som båtlivet har ur ett folkhälsoperspektiv, får nog även en viss påverkan anses som acceptabelt.
Den undersökning som gjorts med filmning av bottnar under högsäsong borde tycker vi kompletteras med uppföljande undersökningar av hur snabbt ”läkning” sker genom att filma exakt samma platser , innan nästa säsong börjar, alltså tidig vår.

Följande åtgärdsförslag vill vi kommentera.

5/ Om alla bräddningar som, planerat eller oplanerat, sker från de kommunala avloppsanläggningarna redovisades, skulle vi få ett bättre beslutsunderlag för åtgärder och bedömning mellan olika källor.

7/ När det gäller information till båtfolk, ser vi oss som den mest naturliga kanalen för detta. Vi gör det redan både på regional som på nationell nivå. Båtlivet har under många år haft ett mycket stort samarbete med Håll Sverige Rent, men att ange dem som enda medaktör tycker vi är olyckligt. Vi tror att båtfolket ser oss som en mer trovärdig aktör och vi har redan kanaler för att nå ut till båtklubbarna och deras medlemmar. Vad vi saknar är resurser för att kunna agera mer frekvent och effektivt.

Vi vill gärna vara med och ta ansvar för en del av informationsarbetet.

Vi förstår inte varför inte Östergötlands Båtförbund, ses som en medaktör vad gäller information till båtfolk. I enlighet med tidigare svar ovan.

8/ En båtklubb har i år beviljats LOVA-bidrag till en land toalett på sin ”klubbholme” inom området.

10/ Vi upprepar!

Vår erfarenhet är att det är betydligt billiggare att anlägga en spolplatta än att investera i en borsttvätt. Fler kan också använda en spolplatta och den kan även underlätta andra skrovarbeten på båten när den är på land. En svårighet är logistiken, det krävs en båtvagn för att kunna flytta båten. Lyft med mobilkran med omflyttningar mellan vaggor blir för kostsamt.

16/ Det här tycker vi att det är naturligt för hela skärgården. De flesta båtmänniskor uppskattar naturupplevelserna. Den åtgärd som väkt minst protester från båtlivet! Men det måste även gälla miltära aktiviteter både på vattnet och i luften!

50/ ÖBF är positiva till att det bildas en stiftelse och deltar gärna på något sätt.

62/ Dispanser för underhållsmuddring bör vara möjlig för att kunna behålla de hamnplatser som finns för de bofasta vid öar utan landförbindelse.

64/ Viktigt, och det är också mycket viktigt att underhålla befintliga informationstavlorna så att de ser aktuella ut inte bara till innehållet. Gärna placerade och utformade så att de inbjuder till och underlättar vid förtöjning i naturhamn.  De kommer garanterat då även bli lästa! Vi kan föreslå lämpliga platser.

65/ Sopmajorna är viktiga för alla besökare. Bör utredas om nya modeller kan införas med mindre underhåll och lägre drifts kostnader. Prövas av Skärgårdsstiftelsen i Stockholmsområdet. Kräver dock ganska stora investeringar.
Kan LOVA-bidrag användas? Tidigare organisation, gjorde det möjligt för oss i ÖBF och även några klubbar, att sponsra några sopmajor. Det borde utredas om vi kan hitt en ny form för detta.

66/ Ser vi som en positiv åtgärd.

68/ Positivt särskilt för kanotister. Information om att undvika eldning direkt på klippor, finns alltid med i informationsmaterial från båtlivsorganisationerna! Engångsgrillar borde även förbjudas

69/ Alla informationskanaler är bra och når olika grupper. Det är dock viktigt med kontinuitet och att det är aktuell information som finns.

70/ Intressant förslag. Det är dock viktigt att ansvarsfrågorna är tydliga och att tillsynen och underhållet av bojar och linor är regelbundet. Det kommer att krävas information om formerna för användningen. Sv. Kryssarklubben har erfarenhet av detta genom att under många år tillhandahållit ett antal bojar på strategiska ställen längs kusten men dessa får bara användas av medlemmar.

71/ Bra! Vi kan gärna ingå i en referensgrupp för att hjälpa till med anpassning till vår målgrupp.

72/ Kräver nog några med rätt sociala kompetens…….

Tyvärr ger inte remisstiden tillfälle till en acceptabel och noggrann genomgång och dialog. Vi har upprepat en del från förra svaret. Korrigerat en del direkta felaktigheter och angivet förändringar som inträtt under projektets gång.

Östergötlands Båtförbund 2011-03-22

Harald Mårtensson, ordf.